torsdag 17 september 2009

Snyggfruar


Förebild






Förfall
Jag vill bli en förebild för svenska kvinnor

Det är synd om svenska män. de gifter sig med snygga kvinnor som snabbt bli oattraktiva, börjar klä sig slafsigt och struntar i mannens behov.

Detta "intelligenta" debattinlägg har smugit sig ut som en fis i vinden mellan Anna Ankas trinda botoxläppar. Vem fn. är Anna Anka? En berättigad fråga, eller hur?! I såväl Aftonbladet som DN på nätet erbjuds man som läsare att ta del av Anna Ankas successtory; från den lilla adopterade tjejen med stor drivkraft via skönhetstävlingar och "välförtjänt" framgång som lyxprostituerad (min benämning) i sitt nya förlovade hemland USA. Vägen till "the self made woman" går via sängen, långt borta från emancipation och kvinnlig bildning/utbildning.

"...här håller inte mammorna på att tjata på sina döttrar om college, utan om att hitta en idrottskille eller en kändis. Är det inte underbart!"

Ett citat av denna kaliber tystar den mest liberala. Min tanke är att det är lite ohyfsat att ge sig in i debatt med utvecklingshämmade personer, här klassar, i min mening, fru Anka in. Kanske kan man ändock drista sig till en snabb koll av hur väl jag klassar in under begreppet kvinnlig arketyp. Naturligtvis en begreppsbildning definierad av fru Anka som helt ändrar spelreglerna under det rosa täcket.

Så klart har vi vissa likheter jag och AA (Anna Anka, inte anonyma alkoholister). Vi är båda: människor (äter, skiter, sover,kramas...), kvinnor, adopterade, mammor, hetro, gifta, bor i hus????? Kanske är jag en sån där snyggelisnyggis ändå, en lyxfru, men... Jag är: kort (seglar 1.60 över havet), mörk, har håriga ben och fjun under näsan som måste plockas med pincett för att inte bryta ut i en polsk tyngdlyfterska kaskad, biter på naglarna, bajsar med öppen dörr (inte bra för romantiken, men bra för logistiken), har magen full av vita ränder (de bleknar inte med tiden, de vitnar och syns mer), klär mig i två nummer för stora kläder från medelålders kulturtant affären Inger Harnesk, har en två år yngre man vars bruttoinkomst är lägre än min samt ger fullkomligt fasiken i direkt tillfredställelse av makens kroppsliga behov. Jag är, i Anna Ankas ögon, en förfallen kvinna!