fredag 29 april 2016

Surkart

Tur att griniga jag iaf får hänga med dom här muntergökarna

Tre dagars maratonjuridik, sen vardagsstorm med: tonårstjafs, jobbstress, dagisstress, ännu mera hemmatjafs, jobb igen och sen likgiltig trötthet.
Jag är en grinig surkart. Idag är jag en grinig surkart. En sån som är less på känslan av att springa men aldrig riktigt nå ända fram.
Hunger utan ork att laga mat. Zen street kitchen för oss stora, hämtpizza för små. Dyrt, slött och absolut nödvändigt. Idag.
I morgon våreld och på söndag Internationalen.

tisdag 26 april 2016

Luleå

Skoljuridik i Luleå denna studieträff. Juridisk katarsis och målstyrning. Utmaning och tänkandets temporära metamorfos.
... och så är det allt som skall inmundigas. Rödvinssåser, lammytterfilé, skaldjurskrokett.
Nu sängen, boken och sömnen.
Luleå.

lördag 23 april 2016

Lördag

Vi försöker lägga sjukveckan bakom oss och håller tummarna att Gunnars ork och kraft snart ska hitta tillbaka till sin forna glans. Blandpass inledde morgonen; 7 km löpning och 5 km cykel. För lite vätska och uppvärmningsstress, huvudvärk som ett brev på posten. Trots huvudvärk kändes lördagen pirrigt förväntansfull. Äntligen Eamesutställning! Bildmuseets inbjudande ytor av mjukt betonggolv, magiskt för små fötter som vill springa.Träffade matfröken från barnträdgården och Gunnar sken upp som gryningsljuset. Nästa vecka så blir det lek med alla kompisar!
Efter glass, kaffe och frökenträff, äntligen utställning.
Förtrollande kulmusik för barnen och fantastisk design för Björn och mig. Mjuka, böljande former. Inga kanter, men hårt och mjuk. Materialiserad skönhet! Småkrypspyssel avslutade dagen och Pelle sken av lycka när "fjävilen".flög i sin tråd.
Pizza för de små och tapas till stora. Lördag.
Infinity view
Ett hjärta, mamma ett hjärta!

torsdag 21 april 2016

Platsen vi valde

Vi valde en plats där barnens glada röster hörs, en plats i gränslandet mellan dåtid och framtid. Det är vackert, rofyllt och stenarna pryds av personliga ting som påminner om älskade och saknade.
Jag hatar den platsen!
Det krävs mod för att övervinna motståndet. Vetskapen om att mammas kropp ligger där är fortfarande oöverstigligt svårt. Ett uppbrott som jag inte vill. En förlust jag inte erkänner.
Månaderna går och våren är precis lika blöt, smutsig och doftande som förra året, som alla år. Allt är som vanligt och aldrig mer som vanligt. Först mindes jag bara mammas cancerkropp, pappas smala axlar och magen som svällde och svällde, smärtorna och döden. Allt i korta stumfilmssekvenser. Sen kom de imaginativa månaderna. Mammas telefonsvararröst, tankeflykten från verkligheten och fantasin om hur det borde vara.
Nu randiga månader. Ett liv av blixtrande vardag, avgrundsdjup saknad och ledsenhet som kommer när som. Minnen i känslor, lukter, stämningar, rörelser, blickar och röster. Saknaden av det som var mamma och saknaden av det som liksom aldrig fick bli... pappa.
Saknaden av en syster. Saknaden av en bror. Den stora saknaden av gemenskap, att bära den egna historien. En sorts ensamhet. Månaderna går och snart är det sommar. Vågar jag tro på sommaren? På att solen ska skina. Att stilla sommarregn ska falla. Att bleka dödens minut hålls stången och att vi sorgfria kan vandra, paddla, segla, bada, odla...leva. Kanske blir platsen vi valde mindre skrämmande när månaderna går.

måndag 18 april 2016

Planlös läsning



Motståndet är stort. Hjärnan vill inte. Litteraturen är förvisso lättsmält och matnyttig. Kraftlös läsning av begreppsstinna sidor. Nattens sendrag och upprätta position. Lärgruppen skypar i kväll, i kväll!
Tanken vill annat, vad som helst och den fysiska kroppen svarar på tonårsvis med omedelbar förlamning. Sova, sova säng.
Nu måste jag koppla på läsförståelsen.

söndag 17 april 2016

Så blev söndagen

Pelle åt iaf potatissoppa med mängder av keso
Somnade längtansfull. Söndagsplanen laddad med förväntan. Bildmuseet och vernissage av Charles och Ray Eames utställning! En annan dag. Det måste bli en annan dag.
Gunnar har gråtit. Värmen, magontet, hostan. Mina hypokondriska tendenser "vänjer sig" vid dessa återkommande sjukdomstillstånd. Livsmodet gör inte detsamma.
Barnen har sett årsransonen av tecknad film. Vi somnade alla tre av leda, tristess och animationsoverload, vaknade två timmar senare. Kvällspiggheten har inträtt och femton sagoböcker senare tittar vi på tecknad film igen och väntar på att pappan ska komma hem. Längtar efter pappan!

lördag 16 april 2016

Lördagslivet

Vid tre kom Gunnar och vid halv sex kom Pelle. Två gosiga små i sängen. Barnkanalen, gryningens frälsning. Sen bygger vi kojor i sängen och ringer Björn som vaknat i stugan med vänner. Disk, barnvakt och en timmes löpning, tvättbestyr och pannkakslunch hos frk Munter. Magiska såpbubblor och en Pelle som går trehjuling. Hem och fortsatt lek, ännu mera kaffe för Lisa och mig.
Pelle somnar utmattad på vardagsrumssoffan.
Smarrigaste pizzan, lördagsgodis för barnen och lördagsgodis för Lisa och mig. Godiskoma!
Nu sover Gunnar och Pelle. Tovaliisa och Bella akuthandlar första småbarnsfamiljshjälpen (tvål, blöjor, majsvälling, toapapper). Texas har varit på kvällspromenad. Jag har hämtat täcket, kokat te och klickat upp Netflix. Lördagsmys!

fredag 15 april 2016

Trötter


Sover skitdåligt. I natt pinkade Gunnar sängen full. Vaknade i avsvalnat piss och tänkte bråkiga tankar. Hämtade barn på dagis, handlade och lagade barnmat, korv och makaroner. Björn har dragit till fjälls, vilket innebär att jag måste komma på kuligheter med barnen helt själv. Vanligtvis inga problem, men sömndruckenheten fördunklar kreativiteten nått så jävulusiskt.
Vill bara äta saltlakrits, dricka te och läsa Elda blod.

torsdag 14 april 2016

Morgonloppet

Pelle vill klä sig själv, men först ska hen titta i dinoboken, leka med mobilladdaren, dricka välling, äta majskakor, välja kläder själv.

Maken som öppnar på barnträdgården. En toalett. Tonårsdotter som "ska bara" och sen försvann. En Gunnar som vill vakna sakta, väldigt sakta. En Pelle som... är två (ord är överflödiga).
Jag. En väldigt morgontrött människa som hatar att stressa. Den ekvationen!
Sen två lämningar på två olika barnträdgårdar.
Morgonloppet kallas det.

måndag 11 april 2016

Åren som bara går

Senhöst 2013. Den lilla lillsnubben och storebror Gunnar
Nära syskon; intensivt, kärleksfullt, hett,blixtrande och livslångt.
Törsten och hungern! Önskan om många barn. Önskan om äventyr, stormande kärlek och livstörst. Äntligen är Född 2010 tillbaka med sin andra säsong! Dokumentär litteratur, tv, filmer... om livet med och om barn. Jag slukar allt. Kanske för att känna igen mig. Hitta beröringspunkter. Det gemensamma. Jag är ingen "bullförälder". Ingen "hönsförälder". Jag är varken konventionell eller icke konventionell. Jag har svårt att relatera mitt föräldraskap i möten. Jag älskar Född 2010 just för att jag kan känna igen mig i olikskapet mellan alla familjer. Jag är alla och ingen. Det enda jag med säkerhet vet är att föräldraskapet är den mest definierande delen av mig. Det som är vackert och älskvärt när åren går.

söndag 10 april 2016

Våren

Att njuta och leva
Snön smälter, det luktar jord och lite smuts. Snö och is dröjer sig kvar i sjok på gräsmattan. Höstens slarvkrattande avslöjas. Brunt, kladdigt, upplyst av trasiga platsleksaker som orkeslöst ropar "laga mig, kasta mig". Trasigt kitt och flagnande husväggar.
Vår; sollängtan och huslig Nemesis.
Jag längtar lediga dagar vid havet. På fjället. Tillbakalutad i en solstol bland gräs och blommor.
Skrapa och måla segelbåten. Kitta och måla fönster. Måla stugan. Måla huset.
Det som döljs av snö...

lördag 9 april 2016

fredag 8 april 2016

Fredag

Fredag!
Magsjukan som kommit på besök, igen. Veckan där dagar, kvällar och vargtimmar flyter samman. Björn förlustar sig i 90-talsstil. Refused! Slötittande på värdelöshetstvt och väntan på tonårsdotter.
Såg på UR under kräksnatten, toppade med att titta på dokumentären "På dödsbädden". Plågsamt och idiotiskt av mig. Mammas ting, fortsatt i lådor. Tunga steg till graven. Bilder och texter. Orkar inte ta tag i allt som jag minns.
Hoppas det är ok; för mamma, för pappa, för mig.
Förvånas över sorgens ensamhet. Sorgens väsen är inte delbart. Det formar sig, klänger sig fast blir en del av det inre. Märkligt att ingen berättat om sorgen som primtal.
Fredag och sånt man tänker på när man väntar på tonårsdotter.

torsdag 7 april 2016

Älskade lugn


Björn hänger på musikfestival. Småbarnen sover. Tovaliisa kör messengermaraton och jag äter glass, kollar tv-nyheter och känner tröttheten. Älskade lugn! Älskade lugn!

söndag 3 april 2016

Helgen


Välkomnade fredagen med smarrig pizza, bubbel och fina kvinnor. Skrattande, pirrande, blodtryckshöjande och makalöst prat om högt, lågt och allt däremellan. Sexiga korgossar och fjolliga gladiatorer, stickstrategier, sorger och hundliknelser.
Lördag. Vaknade med trötthetsförnimmelser och huvudvärkstryck. Som sig bör antar jag.
Småbarnen dansade och kastade lego. Mina "snälla inte kasta bara bygga förmaningar" är urtvättade. Värmde gårdagens pizza och lugnade med Frost.
Efterlängtad eftermiddag med tonårsdotter och vänner.
Söndag. Sen street kitchen! En skål smakexplosion, gudagott! Förväntningar och utställning som inte riktigt svarar upp, The white house. Viktigt dock, men svårt för mig personligen eftersom livet aldrig tar paus från rasifieringen. Det här är ju ingen politisk blogg, men... mycket under den jävla normytan. Dessa tysta strider.
Nu äter barnen och sen ska vi "stora" mysa med fisktacos.
Helg hemma.