torsdag 29 maj 2014

onsdag 28 maj 2014

Onsdag

Pelle, världens gladaste bäbis.

En allé av maskrosor kantar den fina promenadvägen utmed älven.

Hittade den absolut bästa lekplatsen, förskolan Spiltan.



tisdag 27 maj 2014

39 år hurra!



Han var 17 år när vi lärde känna varandra, 17 år! Rökte pipa, läste anarkistisk litteratur och gav mig snäckor och en dikt i födelsedagspresent. Eoner av år senare så är han fortfarande lika fin och bra. Grattis världens bästa kärlek på 39 års dagen!

måndag 26 maj 2014

Stumt Europa


Äter frukost i ett stumt Europa.  Den spontana glädjer över framgångarna hos de partier som, de facto, står upp för grundläggande mänskliga rättigheter solkas då populism, nationalism, fobi och antipati legitimeras genom ett preliminärt valresultat som chockar och lamslår. Att Nationella fronten med Marine Le-Pen vid rodret,troligtvis, kammar hem 24 av Frankrikes totalt 74 platser i parlamentet är en styggelse. Att hennes far, tillika grundare, i ett tal under veckan uttalat sig om att Frankrikes "invandringsproblematik" skulle kunna lösas med hjälp av Ebolaepidemin får mig att sätta i halsen av indignation. Siffrorna talar sitt dystra språk och medieflödet speglar rädslans stängda dörrar: UKIP, DF och till och med uttalade nynazister i form av Gyllene Gryning.
Äter frukost i ett stumt Europa och ställer mig frågan varför VI vägrar lära av historien? Historien är dynamisk och människan liten, men när har nationalismens slutenhet varit lösningen på människors upplevelse av marginalisering och regioners känsla av att leva perifert?! NF och EG är barn sprungna ur just slutenhetens misslyckanden och min förhoppning är att människans klokskap får oss att inse att framtidens möjlighet vilar i en globalisering som bygger på öppenhet och solidaritet.

söndag 25 maj 2014

Valselfie

Valvakar och är chockad över de högerextrema prognoserna!

Mors dag

 Fått min dag i present av Björn och mina barn.
Björn, Gunnar och Pelle gick upp i vanlig söndagsmorgontid runt halv sex snåret.
Jag fick sova i drömmarnas trädgård och sträcka ut min lekamen rejält.
Sov, slumrade och dagdrömde ända till brunchtid, gjorde morgontoalett och hämtades av bästa vännen för prat och fika.
Välkomnades hem:  rena golv, (Tovaliisa hade knäskurat hall och kök), glada barn, brödbak och doft av salvia.

Hör från nedervåningen hur det dukas och pysslas. Björn är såsmästare, Tovaliisa skär jordgubbar (inlagda jordgubbar med salvia och basilika), Gunnar dukar och ser på favoritfilmen Min granne Totoro.

Tyvärr jobbar Svante och Ingemar har åkt iväg till Vännäs, men jag fick vara rätt mycket med dem i går.


Kulturdag- kväll

Björn spelar bas i ett band och dom gick upp på scen kl. tio i elva. Inte så rockig tid, men bra spelning. Kolla fb och Sahran Wrap.



Pizzalunch i Vänortsparken; fint väder, trevligt folk, medeltidsförening, ansiktsmålning och pizza.

Gunnar med sina älskade kusiner.

Lämnade Svante och Ingemar i Sparken (skejtpark), kastade sten i älven, ammade och traskade hem.

fredag 23 maj 2014

Braig fredag

Vad som är bra:
Pelle är lika urgullig och fin som hen alltid brukar vara. Äter kaka. Äter jord (usch inte bra). Kramas och skrattar mest hela tiden.
Solen skiner och vi slappar mest hela tiden. 
Tovaliisa är frisk, fast hemma en dag extra. Lite blekare än vanligt. Lite smalare än vanligt, men frisk.
I morgon är det kulturnatta (dag) och vi ska: lyssna på Sahran Wrap när dom spelar 10.50 (Mimerscenen), , äta picknick i stadsparken, köpa examensklänning till Tovaliisa och titta på när Ingemar fixar sommarjibbing.
I morgon tror jag vi ska på galej, alltså på kvällen.  

torsdag 22 maj 2014

Läraryrket

När jag var barn älskade jag att leka skola. Jag ville alltid vara fröken eftersom det var det absolut finaste jag kunde tänka mig. Kanske för att jag under mina första skolår också hade världens bästa fröken, Ingrid. Fröken Ingrid. Hon hade bruna glasögon, blankt hår, randiga tröjor eller hemmasydda bomullsskjortor med kinakrage. Och hon var alltid, som jag minns det, snäll. Även när hon var "arg" eftersom man liksom fattade varför hon var "arg" och att det var ok. Idag skulle jag nog säga att hon var tydlig, vilket var jättebra för en unge som mig. Så gick åren och så helt plötslig skulle jag "leka" skola på riktigt, dessutom som det finaste jag kunde tänka mig Waldorflärare.
På alla sätt och vis som människor kan lämna spår inom andra har dessa underbara gjort det i mig. Från uppropsdag, eller egentligen redan sommaren innan skolstart, och säkerligen så länge jag lever och andas så bär jag i mitt hjärta en känsla av att vi har en mening tillsammans. Jag är vän med flera på fb, många bor i närområdet och jag träffar flera av dem i olika sammanhang. Jag "följer" dem på avstånd och gläds med dem och känner en oerhörd tacksamhet för att jag fick resa med dem, om än bara en sekund på deras levnadsväg. Dessa små som jag för många år sedan ropade upp, där i amfiteatern. Inte så små längre, men lika fina. Nu är de på resa och om några veckor går de den allra sista grundskoledagen och jag hoppas bara att de har tid att komma äta en bit mat hos gammfröken innan framtidens vindar tar tag i dem. Det finns inget finare yrke än lärarens.

onsdag 21 maj 2014

Bilder







Lägg till bildtext
Vill minnas dig så här; full förundran inför det livet bjuder på. Nyfiken och stilla betraktande.

Vill minnas dig så här; mjuk hud och lena fötter. Förnöjsamhet och gladmun. Kraxande skratt och halvmåneögon.

Vill minnas att rött är en fin accentfärg.

tisdag 20 maj 2014

Kärlek och blommor

 Är helt betagen i mina små botaniska hybrider, planterade som färgglada överraskningar av Björn. En under plommonträdet. En under rosenbusken och en i rabatten. Gunnars kärlek till växter och djur är stor och impulsstyrd. Hur som helst så är det ju jättefint med Lady Jane även i ett glas på bordet. Ett väldigt litet glas då plockningen gick rätt hårt åt stjälkarna. Försöker fokusera på det vackra och fina för att höja "livsmoralen" hemmavid då feber, illamående, magont och kräks loopar i en form av skräck-samsara. Just nu håller detta djävulska superillamående Tovaliisa i ett järngrepp, värst är det om kvällarna.


Äntligen köpt vår/sommarskor till Gunnar. Kavats basketsko. 

måndag 19 maj 2014

Fyller år om typ en evighet, men

så klart vill jag ha glada ungar, en fin teckning, hembakt tårta och sånt.
Men...

Att vara med världens finaste ungar

Broparken har allt: snowboardhopp vintertid, gunga, balans- och hopplek, sparken och parkourlek. 

Gunnar tycker stövlar är himlans bra även när det är varmt.

Badbröder

Fri - Lycka



söndag 18 maj 2014

Uscados

För något år sedan introducerade Fredrik (Johan Rheborg) i tv serien Solsidan valutan Uscados. Ett familjeekonomiskt system där byteshandel sker genom utförande av hushållsnära tjänster, också ett inomfamiljärt maktspel.
Att vara "barnvakt" till sina egna barn räntar mao uscados som då kan användas till att erhålla den "eftersträvansvärda" eget disponerade tiden, d.v.s. självförverkligandet.
 Sprungen ur ett "uppdelat" hem med traditionella könsroller så var det för egen del viktigt att betona tillsammansheten och aldrig bli den som sköter markservicen medans min partner utför sysslor som belönas med kollektivets hyllningar. Det jag då, eller knappt nu, förstod/förstår är att tingen ofta är den bakomliggande boven i dramat. Bilen. Huset. Husvagnen. Båten. Allt sånt som kräver tid, pengar och markserviceassistans. Allt sånt som lockar fram gamla könsroller. Allt sånt som gör att familjelivet handlar om arbete och egentid om fritid, så klart hårddraget.
Under en övervägande del av mitt vuxna familjeliv så har de gemensamma intressena och äventyren fått dominera. De "fasta" ägodelarna har vi helt enkelt inte önskat eller haft råd att skaffa. Fritid och familjeliv var liksom synonymt med varandra och snowboard vårt främsta intresse.
Åren går och plugg byts mot arbete, tvårummaren mot hus och buss mot bil. Promenader till Bräntbergsbacken med brädan på ryggen och barnen i pulka är ett minne blott; för jobbigt, för långt och för lite tid. Husvagnen i fjällen kräver visst fix och familjens gemensamma strapatser på berget har numer förvandlats till Alperna- och Åre tävlingsresor för 17 åringen och markservicefix för oss vuxna.

Åren går och så helt plötsligt kryper Uscadon in under huden tillsammans med; uppdelning, könsroller och en känsla av att det som en gång var så starkt har nötts ned. Familjelivet blir självförverkligandets torftiga söndermarker och de egna intressena mått på individuell framgång. Kanske är det "bara" jag, eller så känner någon igen sig. Jag vill inte vara ensam i tillsammansheten. Så...
då behöver man, iaf vi, prata. Blicka framåt och hitta tillbaka till vårt valutafria huvudprojekt.

lördag 17 maj 2014

Tuffaste




Idag kom tuffaste tävlingen till stan. Promenerade i solen till I 20 området. Väl där möttes vi av glada kvinnor och män, samt en väldig amerikansk kommentator. Hela området badade i sol och jag blev så himla peppad att vara med vid åsynen av alla förträffliga hinder. Nästa år då! Gunnar blev lika inspirerad och testade den lilla hinderbanan. Kul med mixed tävling på alla sätt och vis: kvinnor, män, topptränade, glada motionärer, ungdomar, medelålders, snabblöpande och promenerande. Gemensamma nämnaren verkade vara att ha riktigt riktigt roligt. Nästa år...

fredag 16 maj 2014

Dagens utebilder




Den onda badleksakslådan




Köpte en sån där hög förvaringslåda i plast, en sån med snäpplock. Sextio liter rymmer den, sextio. Billig, praktiskt och yteffektiv. Varmt vatten tappas och lavendeldoftande olja bildar små solitära pölar i vattenhavet. En massa leksaker. Badrummet fylls av värme och vattenånga. Glädje och plaskande. Blir blöt om strumporna, lite orutinerat av mig det där med att behålla strumporna på. Lutar mig mot toalettstolens kallfuktiga emalj. Gunnar sprutar med blomsprutan, får vattenprickar på glasögonen. - Sluta nu, mamma vill inte Gunnar! Boken i min hand är vikt; i pärmen och med öron på sidorna. Läser och ler åt Gunnars badglädje. Hen häller vatten med den tomma läskeblaskflaskan i plast. Kör runt den röda plastbåten samtidigt som hen biter på den mjuka badankan. Den mjuka badankan!
Läser vidare och efter en stund uppstår badlek-skitsakernas bittra eftersmak.
Kemikaliebadar jag min lilla älskling?


torsdag 15 maj 2014

Vildanden


Att med hela sitt unga väsen gestalta existensens dramaturgi. Förlora den egna verkligheten och för två timmar kasta sig in i Ibsens livslögn.  "Tar vi livslögnen från genomsnittsmänniskan, tar vi lyckan från honom på samma gång". Suggestivt, levande och med en brinnande innerlighet. Fantastiska rollprestationer,  lågmält realistisk scenografi och magisk regi. Helt underbara klass 12 vid Umeå Waldorfskola, tusen tack för en teaterkväll som berört min själ och mitt hjärta!

Strukturellt förtryck och individuell empati

Drygt 400 år av tyst slaveri har lämnat Rumäniens romer i ett vakuum av: beroendeställning, analfabetism, hemlöshet, rotlöshet och utan statliga skyddsnät. Den strukturella orättvisan bekämpas, så klart, bäst genom gemensamma insatser för att belysa det romska förtrycket och stödja förändringar på makronivå.
Bo Rothstein (prof. statsvet) tar upp tiggeriets moment 22; d.v.s. allmosornas konserverande effekter på människors strukturellt sanktionerade sociala misär och människors rätts- och sociala patos. Att i empatins namn "cementera" sociala orättvisor. Rothstein uppmanar till ett förbud mot gatutiggare, men ett förbud som följs upp av mer omfattade strukturella stödinsatser.

I landet mellan samhällelig offensiv och individuell misär prövar jag och många med mig det egna etiska ramverket. I sann välfärdsanda handlas det: matkassar, kläder, smink, bilar, cyklar... I stadskärnan har ett monument för överflödsstaten rests, Utopia.
Mitt hjärta vrider sig och jag spyr inombords när jag och andra välfärdskonsumenter i strukturell anda passerar dessa kvinnor och män med bortvända blickar.
För egen del så har det kommit att bli en inre etisk och moralisk brottningsmatch varje gång jag handlar mat. Att jag dessutom nästan dagligen småpratar med den unga kvinnan utanför Ica butiken gör det hela än mer komplext, iaf för mig. Vi pratar om vädret, barnen och  skrattar åt vår gemensamma språkförbistring.

Den goda viljans komplexitet.

onsdag 14 maj 2014

Storebror



 Äldsta brorsan hemma! Småbrorsorna blir som galna av lycka. Så himla fint att ha äldsta sonen i stan; för oss och för småbröderna. Funderar på hur det blir till hösten ifall det blir flytt till huvudstaden för Svante. Så klart toppen för honom, men...
Saknaden blir stor.
Nu bor storebror i alla fall nära.

tisdag 13 maj 2014

Sjuka föräldrar

Usch vilken trist dag för barnen. Vaknade med yrsel och ont i kroppen. Frulle till barnen och tilltagande olustkänsla i magtrakten. Björn rusade iväg till jobbet utan hej då. Tonåringar som stekt ägg och lagat diskbänken full på morgonen. Önskade impulsivt att ligga i fosterställning, blunda och förhoppningsvis somna. Men.
Plockade bort, packade ryggan med termos, barnmat och blöjor. Klädde två superpigga små och...
där mellan köket och hallen tog orken slut. Växlade mellan världens sämsta barnvakter; barnkanalen och paddan. När illamående till slut tog över sms:ade jag Björn. Tanken var att barnen skulle få en lite värdigare dag. Björn kom hem, men...
han hade feber och mega huvudvärk.
Vi beslutade att sova i omgångar. Eftersom jag mådde kräksdåligt fick jag börja. Sömn, vatten, toabesök och lite frisk luft. Mår helt ok nu, men Björn äter febernedsättande och är glansig i ögonen. Tycker genuint synd om oss, ren självömkan. Vi förtjänar att vara friska nu.


Kakor och djurspel


Kakor och nu är vi skitless på paddan
Lite friskare mamma genererade roligare aktiviteter
Dagens höjdare, Tovaliisas megabubbla.

måndag 12 maj 2014

Presenter

Ger mig själv små presenter.
Lunch på stan med Björn.
I går, biokväll med en god vän. Såg The lunchbox, skrattade och åt popcorn.
Tre timmar i fåtöljen hos frk. Munter. Äntligen efter magsjukor hit och dit.
I kväll ost-, kex- och melonmys tillsammans med Björn och björnungarna.




söndag 11 maj 2014

Åtta månader

Liten skrutt hemma på permis från barn 4



Idag värsta gladbebisen
Tvättat bebiskläder. Vikt fint och lagt tyg över. Världens finaste Pelle kan inte längre trängas in i storlek 56, inte ens i storlek 62 eller 69. Hen behöver 74!!! Kroppens mjuka rundör. Drägglet och tandlösheten. Öppen mun pussarna och den kroppsligt översvallande kärleken. 8 månader! ÅTTA!

lördag 10 maj 2014

Lördag

Så himla trött i går. Så trött att jag sov som en stock trots läckande blöjor och en make som fixade med kisspölar under natten. Vaknade med en vag känsla av att något hänt under slummertimmarna. Björn och Gunnar stack iväg vid tio tiden för att göra lite föräldrasysslor på barnträdgården. Min plan var att göra en massa hushållssysslor, men vi, Pelle och jag myste istället. Hen är helt klart världens finaste bebis. Älskar min stora bullriga familj, men värnar stunderna när ljuset släcks och den lilla keruben står ensam på scen. Njuter av att se hur hen upptäcker nya kunskaper, fascineras av vardagligheter och sånt som för det levda ögat ter sig som trivialiteter. Spegelbilden, soffkanten, vattnets blöthet och fårskinnets textur.
Trötta och hungriga kom Gunnar och Björn tillbaka från en arbetsförmiddag. Snabbpizza, välling och lunchvila för Gunnar. Tovaliisa målade och vi (Björn, jag och Pelle) smet iväg till stan för att flanera och köpa diverse småsaker. Vi åt hamburgare, köpte guldig ljusslinga och hade det hemskt bra. Nu lyssnar vi på George Ezra, äter sötlakrits, lagar renskav och tömmer diskmaskinen för hand.




fredag 9 maj 2014

Kvinnan som gick in genom dörren och försvann

Mitt meta-jag bär en konstant känsla av ro och tillfredsställelse. Mjuka fötter på solvarmt skurgolv. Lent mjöl från Saltå kvarn, surdegsbak och kletiga barnahänder. Livfullt spring genom rum i fil... I mitt meta-liv är jag en sån där ur-mamma; närvarande, varm och omfamnande. DIY drottning, så klart! En sån som kreativt pysslar med barnen , utan att den egna mål-pysselbilden tar över. När barnen somnat i omsydda gamla linnelakan "hilkar" jag håret och blandar lite äggoljetempera. Jag raljerar inte. Jag är inte ironisk.
Jag känner mig som kvinnan som gick in genom dörren och försvann.

Vi (min man och jag) har skjutsat, hämtat, städat, lagat mat, tröstat, torkat, tvättat...evigt kretslopp. Vackert, värdefullt, ansträngande, tragiskt, livsbejakande, fängslande, olustigt, viktigt, överväldigande.
Vi (min man och jag) har inte sovit middag, samtalat om Josefssons granskning av den sk. extremvänstern, lyssnat på musik vilsamt tillbakalutade i soffan, läst en spännande deckare eller citerat vacker poesi.

Satt i väntrummet tillsammans med sonen som skurit hälsenan och läste Annika Jankells frågespalt. En desperat småbarnspappa kände sig förlorad som människa i alla göromål och krav. Han fick så klart svaret att prioritera egentid.



torsdag 8 maj 2014

Dagens bilder


Mys-Pelle










Falafelrull 

onsdag 7 maj 2014

Rödluvan

Rödluvan är lite skrämmande och Pelle blir lite rädd och gråter.

- Men Palle de e ju ja!

tisdag 6 maj 2014

Behöva och få

Egenvärde genom andras speglingar, kolhydratstinn bekräftelse. Rum, offentligheten. Personbundet, patriarkala strukturer. Situation, samhällsnytta.

Önskan om  inre tillfredsställelse i varat, att glöda och älska utan behov av yttre speglingar. Utopiskt i en värld av marknadsfabricerade arketyper.

Efter trötthet, amningskrångel och en allmän känsla av existensens skavsår kom längtan efter den snabba påfyllnaden. Underbart mejl och omedelbar glädje, sån där varmkindad, över att det jag tänkt och skrivit finns med som ref. litt i en vetenskaplig artikel. Det suddiga blev klarare och det kantiga lite mer organiskt. Om än bara för en kort stund.

Tack Hanna!

måndag 5 maj 2014

Gå i lugn och ro

Härlig är jorden...


När solen bröt fram värmdes kinder och nästipp.

Finaste promenadkompisen.

söndag 4 maj 2014

Avsluta lovet

Vi inledde morgonen med att skjutsa Ingemar till flygplatsen för avresa mot Berlin. Som förälder till en son i äldre tonåren så anstränger jag mig för att "ligga lågt" vad gäller packning och bra att veta saker. Han hade packat förhållandevis lätt med liten väska och skateboarden hängande på ryggen. Jätteskönt, men kombon av skateboard och kryckor förstår jag inte riktigt. Hur som helst: ett femtiotal ungdomar, tre pedagoger och vi; ett gäng medelålders föräldrar med tusen "kom ihåg frågor" som alla svaldes långt ner i maggropen. En stunds småprat och sen snabbt hej då. Möta våren i Berlin, vilken lyckans ost min son är!
Från flygplatsen övergick vi till planen, skrapa ihop majlovet. Trixet att låta en avslutande positiv upplevelse färga den kollektiva minnesbanken av en specifik händelse eller ett tidsrum funkar faktiskt.
Gunnars favorit utflyktsmål; Forslunda naturbruksgymnasium och sen äppelgodis till Tovaliisas skötarhäst på Hippologum. Lammungar, kultingar och vilda hingstar. Förundran, nyfikenhet och glädje. Att se några timmar gamla lammungar är helt oslagbart. Nu är vi hungriga och trötta, eller jag och Gunnar är det iaf. Björn bakar, lagar indisk soppa, leker trumställ och tar hand om bäbis. En hemmets renässansman med ett riktigt slött och trött entourage runt omkring sig.

lördag 3 maj 2014

Karma

Enda bilden från fjällsemestern, hackspetthål. Kul!
Ibland arbetar man mot karma, liksom stretar och vägrar. Jullovet, sjuka. Påsklovet, sjuka. Majlovet... vi hann komma till fjällen och sen har vi...liksom levt i en enda lång kräksfest på sju kvadrat. Det enda positiva är att vi äntligen orkat ta oss hem.