Flummigt, nästa Di Leva

Många måsten, men braiga ditos, idag. In och utandning, ett hygiensikt schema, tanke, känsla och vilja. Ja, kärt barn har många namn (ialla fall inom waldorfvärlden). Har själv alltid levt i tron att jag är en spontan och rutinfri människa. Lustfullt levande bortom tvångsrytmernas förlovade land. En nattsuddare av stora mått. En oförutsägbarhetens älskarinna, men livslyssnande kan ge oanade svar. Har upptäckt att jag värderar morgontimmarnas klarhet framför vargatimmens svettiga kontemplation. Rytm av; vila-aktivitet, vakenhet och sömn har kommit att bli viktiga hörnstenar för mig. Varje dag inleds med en halvtimmes lugn simning. Välgörande och belivande för kropp och själ. För första gången på länge, väldigt länge, upplevar jag kropp och själ i ögonblicket. Jag njuter av stunden och låter tankarna verka i nuet. Varje måndag bjuds jag på en helt underbar gåva av Ulla, insmörjning av rygg, vader och fötter. Efter det en stunds vila.Helt underbart! Tack Ulla och jobbet för detta! Idag var det en doktordag, d.v.s. samtalsdag på mob. teamet. Arbetet med mig själv och min tankar, tolkningar och handlingsmönster är det mest lärorika jag har gjort. En form av livets skola. Har kommit fram till några saker som jag, just nu, upplever som viktiga: nära vänskap, tilltro till människors vilja att göra gott, sanning mellan människor och livsglädje. Läste en helt fantastisk artikel om att lyssna till sin egen kropp. Har nog inte lyssnat så bra, eller inte alls. Från och med nu så ska jag lyssna inåt till mig själv och genom detta kunna lyssna på andra.