Idag var det knökfullt i spaets (frågande rörande böjningen) geometriskt perfekta pool (mitt antagande är att den skall likna en evighetspool). Tisdagens gubbgäng var där och simmade, usch! Det var skönt att Björn var med eftersom gubbväldet breder ut sig. Ja, en viss sexism/antimaskulinism lever i det inre hos undertecknad. En stor anledning till att jag direkt ogillar gruppens närvaro är ohyfset att träna innan bad och dessutom låta sin svettiga lekamen sprida odör i vattnet, BLÄ! Irritationen distraherades och avtog i styrka som en följd av trevlig samvaro med min skäggiga man. Eftersom mannen, min man, har axelont (medicinsk term?) så vägrar han simning och springer, så gott det går i en bassäng, fram och tillbaka samtidigt som han pratar oavbrutet (ni som känner honom vet också att decibel ,logaritmiskt mått, nivån är hög). På det stora hela en riktigt härlig morgon. Vid hemkomst stod frukost på schemat, ja, jag har blivit en frukostmänniska av nöd. Mitt nya "hitta dig själv liv" innefattar inte enbart lugna träningsformer och naturpromenader, jag går så långt i mina försök till välbefinnande att blodsockernivån skall hållas konstant, d.v.s; frukost, lunch, middag, frukt och blommigt te på kvällen.Fotade stolt min frukost, kanske inte den mest välkomponerade, men ett gott försök från en som i tidgare liv nedvärderat frukostens värde på behovstrappan. Nu väntar den dagliga naturpromenaden med uppgift att känna in, inte som tidigare känna till och kunna.
