Midsommardag

 Midsommardagens utandning.
En härlig midsommar med Lisa, Johan och barnen. God mat, helt fantastisk sill och vädergudar i medvind.
Lite vuxentrött midsommardag med lek, lek och lek.
Olika rätter till middag; barnversion av korv och makaroner, vuxenversion av fisktaco.
Björn läser saga och jag har röjt middagen.
Njuter av renstädat köksbord och golvets tystnad.
Ensam i soffan med citronlemonad, sista delen av Alex Schulmans Glöm mig och pioner i full blom.
I morgon söndag och sedan sista arbetsveckan innan semesterveckorna som, tyvärr, känns arbetstyngda och vuxenpragmatiska.

Arbete, snart sommar

Går in i arbetsårets sista skälvande veckor. Elever och lärare landar i en ack så väl unnad ledighet. Skolgården har återigen fyllts av sommarmedarbetare och ynglen i dammen har hoppat iväg som små grodor ska. Ljuset bor här och sommarvärmen kom lite som en chock för min snösjäl. Om två veckor väntar ledighet, eller snarare stug- och husfix. I 17 år har vi levt inom dessa skeva väggar som inte är våra, i alla fall inte på papper. Idag besiktades huset inför köp, vårt husköp. Drömmen om att bo vid havet får ge vika för allt praktiskt som närhetsprincipen kan erbjuda, men utöver det pragmatiska vilar också nostalgin och kärleken till huset och platsen. Här har jag haft värkar med tre av våra fem barn. Här har de lärt sig gå, springa och göra bus. Här har vi varit lyckliga, arga, sorgsna och allt däremellan. Vi bor kvar och om gud och banken vill så lånar vi en massa kosing och köper huset. Nu i sommar. Vi listar panelbyte, slamfärgskok och golvläggning. Estetiken i det hela dryftar vi om, men en sak vill jag, vill jag verkligen. Jag vill bjuda in William Morris magiska blommor i mitt vardagsrum. I stugan ska vattenledningen som grannen körde av lagas eller bytas, men Ingemar har lovat att stödja oss med sina händiga händer och tankar.
Alltså arbetsårets sista veckor och sedan en massa annat arbete.

Så tar dom studenten

På onsdag sjungs Den blomstertid och bakom krönet väntar den ljusnande framtiden. 12 år sedan hade en pirrig förstaklassfröken målat 19 bilder och skrivit verser till stor-små människor. På onsdag kliver dom av på slutstationen och sen väntar andra livsäventyr. Några har jag fått ynnesten att följa på nära håll, ja ett fåtal till och med undervisa, men alla finns med mig. Alla och envar. Funderar på vad dom ska ha på sig. Hur långa dom blivit. Hur deras drömmar har levt kvar eller förändrats. Jag vet att dom är helt fantastiska. Jag vet det för jag kände dom så himla väl. En del, hoppas flera, minns mig kanske i alla fall lite. Den där fröken som alltid tappade bort nycklar, skrattade mycket och som tyckte och tycker väldigt väldigt mycket om dom. Har en bok med minnen, en bok med roligheter, älskvärdheter och barnsligheter som sagts och gjorts under våra år tllsammans. Hade det varit möjligt så hade jag bjudit dom på partaj och gråtmild fått läsa ur min minnesbok. Om jag har riktigt tur så träffas vid vid nått upprop eller nått, kanske har dom en liten ettagluttare med samma glada uppsyn som kallar dom pappa eller mamma. All kärlek från en gammal fröken till världens finaste ungar som en gång var mina elever!
Tro på er själva och följ era hjärtan. Efter 12 år så är framtiden helt er egen.

Ingemar 21 år

Ingemar 9 år. Väldigt länge sedan

     

Ingemar fyllde 21 i lördags. Tiden har gått så rasande fort!!!
Vår lilla waldorfunge har blivit stor. Stor, snäll, trevlig, empatisk, händig, hjälpsam och och och... Helt enkelt en toppenperson. I höst har han sökt en massa olika fjällguideutbildningar och jag håller tummarna för att han får möjlighet att förena nytta och nöje. Gläds åt det faktum att natur-bergs- och äventyrsintresset är något vi delar.Tiden har bara gått så rasande fort och nu är han 21 år.