onsdag 23 maj 2012

Läraryrkets guldkorn

Är glad som en liten lärka. Har haft lektion med en liten bebis på magen och fick dessutom finaste kommentaren kring mitt lärarskap från en elev. Min dag är förgylld.

måndag 21 maj 2012

Amning, alltid stör det någon!

Amning är mat, värme, närhet, kärlek och trygghet.

söndag 20 maj 2012

Vegetarianer

Efter tolv år som veggisar satte vi åter tänderna i kött och fisk. Efter 2 år som köttisar har vi beslutat oss för att återgå till vegetarisk kosthållning.
Idag vankas det pizza á la Roma.
Jättegott och billigt.
deg: ekologiskt fint vetemjöl, olivolja, salt, jäst.
tomatsås: hela skalade tomater (konserverade), finhackade tomater (helst mörka ekologiska för smak och själ), svartpeppar, salt, vinäger, socker.
topping: mozzarella, olivolja (penslas på botten), vitlök i supertunna skivor (tänk Maffiabröder).

Serveras med vitkålssallad. 

Kulturnattat

Har kulturnattat med familjen och lyssnat på Winhill-Losehill i bildmuseets underbara lokaler på konstnärligt campus vid älven. Finstämda toner, ammande bebis och Tova-Liisa vilandes i Björns knä. 

fredag 11 maj 2012

När kan ungen börja på dagis?

Slösappade och plötsligt dyker särartsfeministen Rigmor Robérts ansikte upp i rutan, man kan sätta kaffet i halsen för mindre. Brukar inte se på Belinda Olssons hysteriska program, Debatt, eftersom programformen framkallar allvarliga stress- och koncentrationssvårigheter hos mig. Men denna gång stod dagis på dagordningen. Utgångspunkten är Robérts och Eva Rusz uttalanden om att det är skadligt för barn att gå på dagis under två års ålder. I panelen sitter, så klart, Robért själv omgiven av ensamstående mammor, dagispersonal och jämställdhetsförespråkare. I sin "ringhörna" har Robért en person, hemma - mamman med fem barn. Naturligtvis innefattar debatten: vems perspektiv (barnets- förälderns), föräldrarna som primärpersoner, alla föräldrar gör så gott de kan utifrån sin situation, små barns behov av trygghet, socioekonomisk status i förhållande till dagisstart o.s.v. o.s.v.

Eftersom vi, jag och Björn, under våren har "kämpat" med skiftarbete, spädbarn på jobbet, sömnbrist och vuxenirritation, allt för att sträcka föräldradagarna så långt det bara går, så fick debatten mig att fundera över varför jag gör som jag gör och varför jag tycker, eller i.a.f. tror mig tycka, som jag gör.

Min tes- antites och syntes hänger liksom inte riktigt ihop. Min grundinställning är:
- alla föräldrar försöker handla så att det skall vara det bästa för just deras barn, d.v.s. föräldrar lämnar inte sina barn på dagis så tidigt som möjligt för att "bli av med dem".
- vi har olika förutsättningar och olika behov, d.v.s. det är inte alla som "kan" agera hemmaförälder.
- ett bra dagis erbjuder barnet en trygg och stimulerande miljö där barnet kan utvecklas tillsammans med andra.
- ett bra dagis erbjuder barnet en jordmån där individualiteten beaktas. Vem är du och vart är du på väg?

... men å andra sidan så är jag för en lång anknytning med hjälp av amning, samsovning och att bära det lilla barnet nära... kanske svårt att tillgodose för en 8 månaders på dagis.
Herre gud vad tycker jag egentligen? Tycker jag att det är ok att en unge under ett år börjar på dagis. Ja, visst är det det, eller tycker jag det utifrån nöden har ingen lag? Behöver en 8 månaders dagis för sin utveckling?.. och om jag tycker det varför anstränger vi (jag och Björn) oss så i.i.h. för att dra ut föräldradagarna?
Gud vad jag önskar diskutera detta i en föräldragrupp.

torsdag 10 maj 2012

18 år

Det är 18 år mellan Gunnar och Svante. En fin sak det här med syskon.

onsdag 9 maj 2012

Carpe diem

Mörkaste vargamånaden. Lilleman vilar trygg i värmen och mörkret.
Segling till Simphamn med bad och bryggfika.
Botar illamåendet med att spy lite då och då. Pyret är  då fyra månader. 
 Tack Horatius för "Carpe diem". Att ligga till sängs är mysigt och bekvämt sådär en dag, men med citronomslag och kålomslag (tack Lisa!) så känns det otympligt och lite outhärdligt. Därför distraherar jag mig med lite bildsortering. Tretton månader är kort, men ändå en evighet av ögonblick; från förhoppning till förnimmelse, förväntan och jordeliv.



Vår badbalja, diskhon.

Tur in i Kobåset. Fika och lite friåkning.

Tre månader och finklädd i Hugos "gamla" mysbyxor.

tisdag 8 maj 2012

Barnkläder

När första barnet kom till oss så var kassan skral, nästan sinande, och realinkomsten för vår lilla familj låg på 5000 kronor, en bra månad. Vuxenlivets accessoarer lyste med sin frånvaro. Istället var det hemfärgad batik, svarta kängor och linssoppa som gällde. Leksakerna skapade vi, därav blev det bara tre snickrade klossar i Svantes leklåda, och barnkläderna kom till oss i fina lådor med Marimekko tyg på från släktingar eller i svarta sopsäckar från snälla tantmammor (för en 20-åring typ alla mammor som närmade sig 30-strecket, nästa steg är mormormamma, d.v.s. jag i presens) på dagis. Svante klämdes in i utsvängda 70-talstäckisar med tillhörande grön-gul mössa och jag såg med avsky på de "vuxna"som la pengar på dyra Gore tex kläder till sina ungar, naturligtvis tillhörande kapitalet och helt utan världslig patos. Ingemar ärvde Svante och ekonomin förbättrades något när CSN gick in som löneadministratör. Universitetstiden blev för min del lång och som sann humanist (Fakulteten vars slogan är bildning eftersom vi som hängde där hade en relativt rak väg mot arbetslöshet utstakad, typ som Smala Sussie fast utan värmlänningar. " Arbetarkillar fina killar... fast dom är arbetslösa, men fina killar") så kom jag att anamma vänster-loppisstilen, d.v.s. nu kläddes mina två söner i samma ärvda kollektioner, bara mer medvetet. Typ sådana kläder som idag säljs dyrt under betäckningen retro unisex till medvetna 70-talistföräldrar.
2000 klackarna i taket och raketer i skyarna. En dotter skär och grann kom till jorden. Omgivningens behov av könsbestämda kläder var enormt och vips så var en hel garderob född. De värsta spetskreationerna gömdes längst bak i garderoben. Fortsatt pluggande, men också lönearbete och med lönearbete kom  Ruskovilla. Finskt, miljövänligt och naturligt för det lilla barnet; vackert, underbart och svindyrt. Ivrigt påhejad av dagisfröknar i stora förkläden föll jag till föga och köpte såväl silkes- som ullkläder för en ansenlig procent av lönen.
2012, nådens år, ännu en son väljer att komma till oss. De potentiella klädesarvet sprider sedan länge glädje hos andra (nästan som Karl Bertil Jonsson) och de unga föräldraårens egna skaparlåga brinner inte längre lika klar. Vad gör då två trötta och mormorsaktiga föräldrar. Jo, vi köper nytt och gömmer miljösamvetet långt in i garderoben. Frågan jag då ställer mig är. Är jag nu mormormamma-kapitalist?

Bröst

Bröst.Stora, små, hängiga, spetsiga, runda, smäckra, släta, randiga, toppiga, och MINDRE toppiga. Bröst är mat. Bröst är tröst. Bröst är liv. Bröst kan också vara knöliga, varma, infekterade och skitirriterande. Har klippt till gamla ullstrumpor och packat in de två godingarna. Har ammat från olika sidor och vinklar, men kroppen är varm och brösten knöliga. Lilla Gunnar stötgråter och mjölkutdrivningen är allt annat än angenäm. Usch för bröst just nu.

måndag 7 maj 2012

Smörpappersmamma

Bloggar från sjuksängen med solens strålar som obarmhärtigt kastar ljus på de vintertrötta smutsfönstren. Leder och bröst gör ont, arbetsmyran kryper när veckans planering skickats iväg. Någon sa till mig - man tänker liksom inte på att du fått barn eftersom det bara gick av farten och sedan back in... så är det väl, så klart, fast orden studsar lite i hjärtat när "folk" (vilket jag förstår) inte "ser" ungen som jag hela tiden bär med mig. På sätt och vis är mitt moderskap ett smörpapper, ett smörpapper som hela tiden reflekterar arbetsmyran i bakgrunden. På många sätt och vis så är det jag; fllickan, kvinnan och personen som sedan 13 års ålder alltid jobbat. Inte alls menat i bitter valör, utan mer som en basstämma, ett vackert konstaterande. Arbete är, för mig, skönhet i sin mest organiska form. Rätten till sitt eget arbete, avlönat eller oavlönat, en mänsklig angelägenhet, men ibland är det skönt när kroppen väljer att sätta smörpappersmamman åt sidan. Arbetsmyrans säng är skön.

lördag 5 maj 2012

Myslördag

Har levt med Björn i 19 år och hur mycket man än gillar varandras sällskap så njuter jag av en kväll som denna. Relativt undermålig skräckis, lördagsgodis, kaffe med massor av varm mjölk, en sovande bebis, en myndig storson som packar inför resa till Frankrike, en dotter som pysslar och en mellanson som agerar filmkompis. Kan dessutom växla mellan filmtittande och handtvätt i köket av diverse bebiskläder, känns riktigt skönt.