Avsaknad av igenkännande

Vi gillar olika!
Aftonbladets kampanj i det nya rädda och protektionistiska Sverige. MEN får man ibland sakna lika, inte i rasmässig mening (hur skulle det se ut?), men i ett ganska fjantigt kultur-mentalt sammanhang. Jag SAKNAR mina gamla humhuset vänner. Svart stripigt hår, svarta kläder och med The Smiths eller Belle and Sebastian som ständigt bi-ljud. Jag saknar till och med samtalen i humhusets koolframkallande rökrum.Jag saknar hetsiga och kvasikulturella namedroppingsamtal där den fransk-algeriska filosofen J. Derrida var husgud. Jag saknar lärarhögskolan där alla trodde på elevdemokrati, transparens och lärandeprocesser. Jag saknar verkligen min kloka lektor som menade att kunskap är individuell och åldersfri, därmed kan ingen sätta sig över någon annan och man skall alltid säga sin mening, aldrig hålla käft. Jag saknar mina kära diskussionsälskande kursare som aldrig missade ett tillfälle att ta ställning och öppna käften när orättvisor bankade på dörren. Jag saknar till och med studentkåren, vars låga aldrig må slockna.Jag saknar framförallt att känna mig hel i ett sammanhang.

Bilfix

Multitaskar; bloggar, pratar med lilla mor i telefon och dricker Rooiboste, all at the same time. Vår fina, fina, fina (finns inte nog med superlativ)Ford mondeo pryder vår höstliga uppfart. Vinröd, sportig (sportigare än 740:in i.a.f.). Tyvärr så "glömde" säljaren att berätta den lilla detaljen om "ojämn körgång", men men allt för något gott med sig. Björn har haft julafton när vi besökt diverse bil- och bildelsaffärer varje eftermiddag,typ som teknikmagasinet fast för wanna be raggers. Björn är numer självutnämnd hobbymekaniker, dock utan körkort?!Efter 2500 kr i reservdelar så fixade Vjörn bilen. Han kopplade ur en slang?! Hepp, hepp! Bilen går "som en klocka" (jag försöker fånga upp lite bilslang fast jag egentligen inte vet ett skit kommentar)enligt min man. Jag är dock väldigt stolt, både över bilen och mannen.

Bil

Farväl protektionism á la Volvo.
Farväl koldioxidmonster á la Toyota previa med sina åtta sittplatser som garanterar bråkfria fjällresor.
Välkommen koldioxidanorektiska Ford mondeo.
Märkligt jag har en ny bil. Ny i min värld är en bil med lacken i behåll som inte låter klunk.

Bilporr

Helt tokigt vettlöst förtappad in i bilporrens förlovade land. Klimatbantning och diverse etiska betänkligheter är ett minne blott.Det började med att jag ville fixa GAMLA SKRUTTBILEN. Alltså, vid pronomanvändning så syftas, NATURLIGTVIS, på ett mer passivt jag i form av beredande (uppmanande), verkställandet sköter ???? Björn? typ.Tyvärr så kom det lite emellan och nu låter skrutbilen inte längre tuff, tuff, tuff, utan mer som klonk!? Detta fick mig till den drastiska slutsatsen av - Mamma hjälp! In på scenen kommer lilla mamma... och resten är bilporrshistoria. De välmenande tipsen har haglat och förväntan och spänning har utbytts till ilsken desperation. Nya finbilar för människor med inkomst, etanolbilar (typ nya finbilar fast förklädda ulvar i fårkläder) och inte så fina nybilar, ja till och med medelklasstråkmånsbilar GÅR FET BORT. Ändock kvarstår en hel radda av mer eller mindre angenäma och luststimulerande vill ha åk. Min man är fortfarande körkortslös/befriad, miljösjälet tror jag ej kvarstår. Jag menar så naiv är inte ens...en djungelbjörn. Med alla fakta på bordet så är den rimliga slutsatsen att bilköp är en helt matriarkal fråga. Och ikväll skedde det. Det skitstora blankröda koldioxidmonstret tog mig med storm. Håller tummarna och ringer till Stockholm i morgon.

VALDAG

Igår genomfördes det andra fria parlamentsvalet i landets historia (Afghanistan). Sedan 1974 års regeringsreform lägger vi våra öden helt och fullt i händerna på rikets högsta verkställande organ, vår regering. Idag är det alltså dags för detta års begivenhet av rang, allmänt val till riksdag- kommun- och landsting. Instämmer med Mona Sahlin i orden "ödesval". Vad har hänt med våra värderingar och attityder under den gångna mandatperioden? Vad kommer hända under de kommande fyra åren beroende på utfallet? Ett marknadsekonomiskt, vinststyrt och individualistiskt/egoistiskt samhälle gör snabba framsteg. Solidariteten och folkhemmet omformas till bleka antikviteter, till synes förpassande till mörka skrymslen. In kommer "the self made man", den starke individualisten vars framtid aldrig påverkas av strukturalismens futtighet. Vi som lever i utmarkerna? Alla de som inte alls är redo för "hårda tag"? Alla de barn och ungdomar som har det tufft hemmavid och vars föräldrar inte alls kommer att ta sitt "föräldraansvar" (Björklunds definition)och ställa upp som "vakter" i skolan, vad är plan B? Kvinnan (det är väldigt ofta kvinnor) som av olika skäl har överskridit sjukkassans nya arbetslinje, är det därför att de bara vill djävlas med samhället? Jag tror på styrkan i det kollektiva. Jag tror på människans vilja att utvecklas och förkovras, utan piskor. Jag tror på en skola där kunskap ses i ett bredare perspektiv än nationella prov. Jag har röstat.

Love

Live through this!
MTV:s dokumentär om Courtney Michelle Harrison är ett måste.

Depp inget pepp

FREDAG!
Veckan har egentligen varit luftig med mycket tid till planering, lektionerna toppen, men ändå är jag så i.i.h. MÄTT på det mesta. Favoritprogram på tv " Ett nytt liv på landet", undrar lite över vad det egentligen betyder i ett djupare perspektiv. Förnöjsamhetens lov vägrar infinna sig. Kompassen som var så stark och tydlig har liksom hamnat i ett märkligt magnetfält. Frågorna som satte hjärtat i brand har trängts undan av cykelområden, hjälmtvång, mattider och vardaglig konstantirritation. Vart tog lusten och lättjan vägen, men framförallt friheten? Det själsliga andrummet, pirret, lyckan och den starka drivkraften. Viljan att förändra och påverka för framtiden, inte fastna i oändliga microsamtal om regler,straff (mer pedagogiskt benämnt konsekvenser)och pappersjox.Att inspirera unga människor att flyga "to teach these souls to fly" istället för att vingklippa så fort det går. Inspiration, men enligt vissa premisser. Känner mig märkligt ensam som vuxen om och i dessa tankar. Vuxenlivets devis tenderar i mina ögon att utgöras av avvaktande tystnad, följt av att man på ett relativt nedtonat och oförståeligt sätt uttrycker någon form av tyckande. Alltid å ena sidan och å andra sidan.

Hemma

Min man var gräsänkling förra veckan och jag var fri som en fågel, barnledig och allt. Eller en sanning med modifikation, biologiskt barnledig typ. De 17 snarttonåringarna har jag ju liksom inte klämt fram, men ändock tjatat och gnatat på som en sann "FRÖKEN". En helt oförglömlig resa (det här är inte Kristdemokraternas reklamsida så jag behöver inte ljuga, inget fjäsk för skolinspektionen heller)i sann fjällpräktighetsanda. Lite tungt att komma hem till dammsugarjogging, ösregn och en pudel som gnuggar kvarhängande bajsrester (han har krull vid anus/inte kul) på golvet och sedan luktar på spåren. Är bra på att förtänga otäcka fakta, så jag tänker att pudeldjäveln säkert har för krullig päls för att hårdbajet ska lossna.

Tourettes, någon?

Herre GUUUD! Lider av någon form av mötesautism alternativt mötestourettes. Syndromet kommer i skov, skov som blir kraftigare vid stress och irritation innan själva mötestiden. Försöker hitta alternativa strategier, typ; utföra sekreterarsysslor, svara på mejl eller utöva vaken drömmeditiation (typ flytta runt fina möbler, som jag inte har/har råd till i skallen)alt. tänka på godis och raffinerat socker. Har även testat djupandning, vilket fungerar vid sällsynta tillfällen. Min "nya" devis för att tackla denna problematik är att helt sonika intala mig själv att alla andra säkert har rätt och att jag själv faktiskt inte har någon åsikt i frågan. Naturligtvis resulterar detta i en rad fysiska ticks, men vad fan bättre än att stjälpa ut sin åsiktsdiarée över välmenande medmänniskor. Jag kämpar som en svettig åsna (vald liknelse utifrån dumhet och tjurighet, det vet väl alla inom Waldorf hur åsnor är)för att metamorfisera pockande brandtal till gulliga leenden och kontemplativ tystnad. Det är stort att tänka fritt, men större att tänka det någon vill att man skall tänka... eller något liknande.

Nu blir det ännu billigare

50% PÅ REA PRISET!

Köpa man...någon?

Tack världen för paracetamol, ett underbart analgetikum (om man är sjuk och vill lära sig nya ord). Hemma med feber och sprängande huvudvärk funkar bra i sisådär en dag, sedan blir allt slentrian. Dessutom skiner solen och med två alvisar under hatten så växer längtan att slippa ut från sjukcellen, men som den präktiga vuxna jag är så stannar jag inne. Eller kanske mest för att jag vägrar försätta mig i en prekär situation där jag glatt trallandes efter landsvägen möter någon yngre person jag känner (typ elever). Den efterföljande ansträngningen av en dylik situation skulle ingen paracetamol i världen rå på, så jag stannar inne. Har surfat på nätet idag, för att liksom döda timmarna. Hittade massor av roligheter, men alla kostar pengar (som jag inte har). Synd att man inte kan betala in natura. Jag är ju en fena på dammsugning och... och... och... ja, typ dammsugning, men jag kan i.o.f. låna ut min man för en billig penning. Han är allround; fixar att bygga sandslott i timmar, spela tråkiga tv-spel, laga "spännande" maträtter från världen alla hörn, samtala om allt från skruvmejslar till fotbollslag och det amerikanska folkets historia. Jag är helt klart mer...hmm specifik, eller kanske lite mer snäv (tänkte skriva trång, men det ger alldeles för knasiga associationer). Min man kan dessutom knuffas (tacklas) med magen, typ som Josef Fares pappa Jan( Ja, han heter otroligt nog Jan)i Jalla! Jalla! Jag vet dock inte riktigt vem som skulle tycka att en sådan förmåga är bra att ha och dessutom vilja betala för att hyra den, men ändå. Fast å andra sidan så är jag inte helt talanglös. Jag kan vända armbågen åt "fel" håll, bra partytrick alt cirkus freak. Vill dock verkligen beställa en vit byrå (Malm) från Ikea, en sån som Anna har fast vit. Alltså är min man, Björn, available för diverse uppdrag av icke sexuell art. Priset kan alltid diskuteras.