onsdag 30 september 2015

Det blir mest en massa prat...



En dags privatprat

Ipad och honungspuffar
Första världskriget; skotten i Sarajevo, alliansen,västfronten och Versaillesfreden.
EU-migranter
Flyktingar och diktatur
Okunskap, extremister och Finlands hantering av asylsökande.
Tyska medelklassen, skuld, bankmedel och mellankrigstid.
Frisyrer
Historiepodden
Pungkulor och Texas operationsärr.
Dagobertmackor
Glömt bordssmör
Skägg
Orkeslöshet

tisdag 29 september 2015

Förändring

Viterskalstugan 2013
 Ingemar i Oslo. Japan som väntar Svante och Svante som väntar Japan. Tovaliisas sista grundskoleår. Gunnars plats i barnträdgårdens mellangrupp och Pelle som fyllt två år. Tacksamheten över allt som är och sorgen över det förlorade.
Förgängligheten i varat. Att förstå vad man har när man har det. Tre fantastiska år med spännvidd i hemmet. Gunnar och Pelle har fått njuta närheten och omsorgen av vuxna syskon. Vi har fått njuta lättnaden av att bära trötta bäbislungor och humöryttringar tillsammans. Förändring och funderingar över hur det blir.

måndag 28 september 2015

Boktips

Paradigmskifte och samtida revolution


söndag 27 september 2015

Att påbörja och någon gång avsuta

Tovaliisa valde fyra nyanser av grått.

Somnar och vaknar i ett mindre rum.

Gunnar och Pelles blivande rum.

In the making

Kombon lekrum, vilorum och renoveringskaos.

fredag 25 september 2015

Men..

Är så trött...men....

måndag 21 september 2015

Svarta vykort

Mammas börs är blommig. Blommig, kantsliten och svulstig. En sån med många fack och korsat snäpplås. Svante läser inköpslistor skrivna med skakig handstil och löst kulspetstryck.Kalvsylta, Mariekex, proviva och saftsoppa. Det gör ont och hjärtat går sönder. Ber honom lägga bort börsen. Kan inte kasta den, som så mycket annat. Det som göms i bruna kartonger. Känslomöten som jag sparar, garagekonserverar i väntan på solen. Den där solen som ska värma bort allt det trasiga och vindpinade. Döden och lidandet överskuggar allt. Cortex räcker inte till. De bilder som får plats i mitt krympande närminne är mammas cancer och pappas leversjuka kropp. Blir arg på mig själv för egocentrismen, det lilla inskränkta i mig själv. Mitt eget ömkande i en värld av eld. En värld som brinner. Sen rättfärdigande. Allt cykliskt utan tillstymmelse till nya spår. Håller andan och försöker, en ansträngning att leka vardagsmänniska. En bra ansträngning; för andra och för mig själv. Men här är mitt och ingen hänsyn behöver tas. Inga svar behöver ges. Rummet är mitt och spelreglerna satta i spegelformation. Tänker att svarta vykort skrivs.

fredag 18 september 2015

Missklädsamt dyster

Är missklädsamt dyster. Det ansträngda leendets skådespeleri. Allt upprör en argbigga: - Torkad tandkräm på svart blus. - Avskrädeslik debattfajt mellan moderlandet och våra grannar i söder. Förvånas och äcklas av den direkt rasismen/islamofobin och eurocentrismen. - Att alla barn i Sverige faktiskt inte omfattas av barnkonventionen, rätten till utbildning. - Glas som står på fot i diskmaskinen, vem fan tror att det blir rent. - Att Texas analsäckskli inte alls var analsäckskli utan en tumör som växer. Operation om två veckor. Vad händer sen? - Att stugprojektet, så klart, inte spelar enligt enkelhetens lov. Nya förhandlingar och oviss väntan. - Min egna oförmåga att landa i varat. Varför skriver jag pm om överklaganden? Nu? I morgon blöt asfalt och trött bilrygg. Att uppleva minnen och dofter en sista gång. Ska lämna nyckeln. Ska skriva mitt namn på papper.Nästa titt får ske som främling, betraktare. Fortsatt arg på Gud. På ödet. Ringer mammas mobilsvar. Rösten, den rösten som numer finns i mina drömmar, i mina tankar, i mitt minne... och några tangentklick bort.

torsdag 17 september 2015

Nä dra på trissor

Tredje dagen. Är dränerad på all kraft. Matnyttig föreläsning, god mat och... Vrider och vänder på det. Att känna sig missklädsam. Förvånas över grupputvärdering, grupputvärdering?!En utbildning som fokuserar skolledarskap och skolutveckling, grupputvärdering. Gah! Kände mig just missklädsam, svart och tilltroslös. Elevdemokrati och elevinflytande, maktstrukturer och vägar till förändring. Undrar hur det skulle ha mottagits av "mina gamla" elever om utvärderingar av perioder eller moment genomförts i grupp. Ett sant verktyg för den normativa maktstrukturens hegemoni.

onsdag 16 september 2015

Ok

Från förlöjligande samarbetsövningar till rättslära. Välkommen tillbaka pluggpeppen. Är helt enkelt inte upplagd för" hur fungerar du" övningar. Vill anteckna, tankefnula och diskutera överklaganden, rekvisit och teleologiska tolkningar. Allmän rättslära känns helt plötsligt...helt ok.

tisdag 15 september 2015

Kolsyrestinn

Kunskapens träd. Mjuk, saftig och köttig frukt. Idag smaklös fallfrukt. Får ingen känsla, har ingen känsla för lärandet. Känns bara syfteslös och tomt. Sitter hos mig och i mig; en ovilja och ett motstånd som jag inte tidigare träffat, eller i alla fall aldrig bjudit in. Metadiskussioner och verklighetsflykt. Socialt samkväm i lättsamma salar. Kommer hem trött och bubblande av kolsyrestinna känslor. Så här vill jag inte känna.

söndag 13 september 2015

Vardagligheter

Söndag med små doser verbial ångest. Blyertslistor som väntar på att bockas av.Är helt slut mest hela tiden, fördold "letargi", och dessutom rätt vresig och viljelös. Grundproblematiken är absolut och evig. Paniken och den stora saknaden har övergått i emotionell berg och dalbana. Blyertslistor med den efterlevandes åtaganden, omedelbar prokrastinering. Ilskan och orostankarna balanseras av vardagligheter; morgonbröd, kojleken där allt (verkligen allt) läggs i en stor hög och små lampprojekt. Tingens världslighet, långt borta från det senaste årets skit.

lördag 12 september 2015

fredag 11 september 2015

torsdag 10 september 2015

Ett hus

Vid det långa bockbordet brukade hon sitta. Sudoku, korsord, poesi, noveller, biografier och sagor. Sagor till dagis. Sagor till grannbarnen. Sagor till barnbarnen. I den röda soffan brukade hon ligga. Vänster sida med kinden vilande mot högerhandens framsida. Kvällar vid orgeln. Bossanova. Kvällar vid keyboarden. Repertoar inför kalasuppträdanden och politiska sammankomster. Fönsterraden mot Jägargatan. Den stora gräsmatten och tomtgränsen, bruna slipers. Soliga dagar i baden baden. Regniga dagar under altanens kurvade tak. Sågverket som tystnat och Moråsen. Bisamråttorna i djupdiket på andra sidan stora vägen. Asfalten som knölar sig efter tjälens härjningar. Allt som är och allt som har varit. Mammas hus är sålt. Mitt barndomshem budat och besiktat. Någon planerar och drömmer, smakar framtid. Vi ska hämta minneslådor, saklådor. Jag ska ta farväl; lämna nycklarna och aldrig mer låsa upp den dörren. Den dörren som jag låst upp så många gånger. Ett hus som på alla sätt och vis är min mamma.

tisdag 8 september 2015

Barn

Det sprakar och doftar. Meteorologisk lycka, senhöstprakt och höstspel. Vi fyller nylonstrumpor med lökskal och löv. Barnens nyfikenhet och stämningen bland oss fyller mig med livsglädje hela dagen. Det känns fint att visa barnen himlajorden. Löprunda och sen linsbiffar med starka och syrliga såser. Tur att jag gift mig med en autodidakt matkreatör. Fahlens matresa tillsammans med Svante. Japan. Annorlunda, spännande och helt underbart. Vi pratar om underligheten, vidunderligheten, i att Svante snart är där. Där i Japan på riktigt. Konstaterar att vi snart är fem runt matbordet; två barn i den stora världen och tre barn hemmavid. Känsla av mening och saknad. Saknad efter den fysiska och emotionella närheten, men också en saknad efter den tid som flytt. Tycker inte alls om att bli äldre. Försöker förhålla mig, men det blir liksom inte annat än avogt och tvekande. Födelsedagarna möts numer med betänksam lågmäldhet. Gruvsamt att växa in i livets medelålder. Tankarna snubblar in på det ödesmättade och slutgiltiga, speciellt när bebiskläder i fina kartonger stuvas undan på obestämd tid. Märkligt att tänka så i ett liv av småbarn och tonåringar. Ett liv av dagisbarn, fritidsbarn och skolbarn. Ett liv med barn.

måndag 7 september 2015

Måndag

Har köpt en Monstera, nötter och blåbärsjuice.

söndag 6 september 2015

Interimrenovering

Smutshål efter gamla kylen. Björn interimrenoverar med liten portmonnä.

fredag 4 september 2015

Prästen

Tredje begravningen. Finaste psalmen smakar kvalmig ångest.Var inte rädd det finns ett hemligt tecken...Det finns det inte alls! Och om det finns så är det jävligt litet och skitsvårt att hitta. Det sakrala är mig egalt. Mättar ingen längtanshunger. Tänder inga mörker. Blommor, ekådrad kista och heliga resonansrum med ödesmättad akustik. Men. En helt makalös präst. Närvarande, varm och otroligt trevlig. Vi blev fb-kompisar på en gång. En tolk. Tolk mellan mig och min ilska. Ilska över en bitande känsla av gudssvek, livssvek. En stor värld av krig, svält, död, empatilöshet och kärlekstomrum. En liten värld av oro, död och sorg. Att förstå tron i skuggan av teodicéproblematiken.