tisdag 30 augusti 2011

Det som är vackert





Tycker mycket om och njuter av dokumentären " Jag är min egen Dolly"!



For what it´s worth I love you. For what is worse I really do.

Tack Nina för att skriver så vackert.

Kära elever

Veckorna går och det märks tydligt att familjelivet sakta återtar vardagslunk. Har ynnesten att , så klart, under-visa tillsammans med helt fantastiska unga vuxna, tycker mycket om essensen av mitt yrke. Fick en ångestsläng eftersom jag tagit farväl av "MIN" klass (ja, jag äger ingen men hjärtat vägrar den retoriken) och kände mig som en solitär, för ett ögonblick, bland roterande planeter. Fast då insåg jag att alla, ja alla, elever på Waldorf (och säkert alla skolor runt om i landet) är helt makalösa och dessutom så har ju inte mina "gamla" elever försvunnit från jordens yta, utan de finns här alldeles underbart som de är. Skyller på graviditeten för dessa utfall/anfall/infall av kärleksnostalgi.

måndag 22 augusti 2011

Tack och ursäkta på förhand

Första skoldagen för Tova-Liisa.
I klassrummet.
Tova-Liisa räcker snabbt upp handen.
Fröken -Ja, Tova -Liisa?
T-L - Ville bara räcka upp handen eftersom jag kan det.
(Jag tänker typ jisses)
Fröken - I morgon så kan ni få skriva frågor till mig på små lappar om allt som ni undrar.
Jag tänker, typ skönt då slipper jag höra dotterns pinsamma frågor.
T-L (räcker snabbt upp handen) - Fröken, fröken, fröken vart bor du, vad är din favvo, vad gillar...???
Jag, väsviskar, - schhhhh, schhh, schhh!!*#!!
Jag tänker, stackars fröken, hoppas hon får fett med tillägg för att undervisa min dotter.
Tack du fina fröken för att du tar dig an mitt barn hela dagarna!

onsdag 17 augusti 2011

Check

EKH har gjort det, alltså samma sak som flera jag känner inklusive mig själv. Är verkligen ingen royalist, men det glädjer mig av någon märklig anledning. Undrar dock sådär lite försynt vilket mottagande rikets lilla sessa kommer att få vid ultraljudet, eller vad jag skulle vilja likna vid bilbesiktningen. Lillhjärnan, check. Läpp och gomspalt, check. Matsmältningssystemet, check. Hjärtat, check och avslutningsvis ingen klumpfot, check. Förhoppningsvis så möts Bernadottskan av lite mer glädje, småprat och lite mindre check, check. Trots detta så kan jag inte få nog av det suddiga lilla fotot av vårt älskade pytte.

måndag 15 augusti 2011

Gravidotankar

Inledde förarbetsdagarna med tårtkalas och inspirativ föreläsare. Sommarens plåga, oro och illamåendet, har gett upp och jag kan nu både tänka på bebismys och äta vilken mat jag vill. Jag fixar till och med manssvett under tajt skjorta lukt, vilket är ett bambaframsteg. Verkar dessutom lida av någon form av minnesstörning eftersom jag nu inte riktigt kan fatta att jag under mina mörkaste stunder funderade på 9 månaders graviditets narkos. Eftersom vårt lilla pytte verkligen är en "bredsladd" (inte min formulering) så har det nästan känts högtidsfullt att åter plocka fram mina gömda böcker om naturligt föräldraskap/attachment parenting. Myser när jag tänker på hur underbart och fantastiskt det är när man har en alldeles ny lite jordevarelse bredvid sig i sängen, doften av evighet och liv är ett oslagbart elixir. Pratar till magen och njuter av de små, bara förnimbara, bubblorna som ibland kommer till svar. Känner mig evigt tacksam och glad för att en filur ville komma till oss.

fredag 5 augusti 2011

Livet

Livet smyger sig på, ändrar sitt flöde, djup och kröker ibland till. Det enda jag inom mig vet är att utflödet, eller början finns i det stora blå; Gud, Brahma, evigheten, det andliga, det heliga, kärt barn har många namn. Jag tror på Gud, människan, livet och kärleken. Jag fascineras av livets mysterium, här på jorden och i det man bara kan förnimma och känner mig lyckligt lottad att bo på en plats där alla faktiskt får leva med och ut sin personliga tro (så länge det inte skadar någon annan, men det är en etisk-moralisk diskussion som jag låter vila). Tro, en människas tro har en helt annan textur/sammansättning än vetandet(i.a.f. för mig). Tron är något jag i möte med mig själv, andra människor, naturen och livet som helhet kan ana; nästan smaka, känna och se, men inte alltid så som jag på förhand tänkt mig. Så som många, tror jag, så "använder" jag min tro i livets krökar och motströmmar. Tar gärna hjälp av teologin i form av fysiska personer, t.ex. Ann Herberlein, Lennart Koskinen och Jan Hjärpe. Att söka förstå. Att söka mening. Känns mer eller mindre viktigt i olika skeden av livet, en stänk av "Människan, meningen och moralen". Varför "dravla på" om detta, detta skitpretantiösa andlighetskoketteri ? Rakt av för att jag "använder" andligheten just nu... eller omformulerat, sommaren skapar rum för nära samtal och tid att reflektera. Eller mitt högst oväntade och varmt välkomna "på smällen tillstånd" får andlighetsfunderationerna att gå bärsärk i huvudet. Livet känns just nu "som att kasta sig ut på tvåtusen famnars djup". Skört, spännande, hoppfullt. En pusselbit läggs, men jag vet inte riktigt vart den passar.

torsdag 4 augusti 2011

Bad och film

Är en baddräktstjej, för mig synonymt med en person som älskar stora vågor, handstående i vatten och hopp från klippor. Har testat i tvådelat men risken är då överhängande att ena delen liksom går sin egen väg. Onsdag, Björns sista semesterdag denna sommar avslutades med vågsvall i Betnesand. Björn och Tova-Liisa badade som två glada knubbsälar. Dagen avslutades med film, den hett efterlängtade Kyss mig. Mina förväntningar var, som vanligt, lite väl höga. Dock bjöd sceneriet upp till en angenäm dans och ögat fick fröjdas av den finstämda ljussättningen, vackra miljöer och mänsklig estetik. Själva storyn nådde tyvärr inte ända fram. Min upplevelse var att det blev lite väl tilltrasslat med styvföräldrar, blivande äkta man och uppblossande (och väldigt komplicerad) homokärlek, som dessutom kryddades av återblickande moralkakor där rollerna framhöll hur de tog avstånd från all form av otrohet. Alltför många "nyanser av brunt" helt enkelt.

måndag 1 augusti 2011

Hemma

Augusti.
Jorden är varm och i sensommarens ljumma skymningskvällar kan man förnimma allt underbart som den kommande hösten har att bjuda. Nu, just nu känns vardagen långt borta. Vi är nyss hemkomna efter en tur till Norrbotten. Hos lilla mor botaniserade jag friskt bland källarförrådets läckerheter och fick med mig gardiner som bjuder på ett underbart färgpotpurri. Retroälskaren Björn sydde direkt om gardinerna till passande längder för vårt hem. Tur för mig att jag bor tillsammans med en person som är så flink med symaskinen.