I begynnelsen var ordet.
I begynnelsen var kvinnan, den planerande och strukturerade kvinnan.
...sen kom jag (efterbörd)
Snön har inte lagt sig, men snökanonerna går kalla i Tärnabyfjällen. Ett faktum som signalerar träningssäsong, på gott och ont.
Planering, packning och ordnande, blir matt när jag tänker på det.
I helgen är det Novembercamp i Tärnaby och bilen skall packas full med barn, brädor och bus. Det finns liksom olika slags familjer, t.ex. karriärfamiljen, regnsbågsfamiljen, mamman som gör allt familjen, mansgrisfamiljen, fränfamiljen, ekofamiljen, svennefamiljen... helt enkelt en ändlös räcka av familjetyper, naturligtvis gränsöverskridande. Vår familj är aktivitetsfamiljenknasig. Barnen har engagerats i diverse aktiviteter sedan krypstadiet (ja, jag är väl medveten om det utvecklingspsykologiska no no som ligger i detta). Fotboll, Tae kwan do, brottning, snowboard, slalom, freeskii, teater, piano, gitarr...
Aktivitetsgrytan har nu kokat ned till; slalom för Tova-Liisa, Snowboard och teater för Svante och Freeskii för Ingemars del. Skjutsande, säsongskortköp i lift, utrustningar, tävlingar, camps och andra resor räntar under vinterhalvåret. För det mesta kul och familjesamlande, men det sätter en del press på den skrala familjekassan. Tur att det finns barnbidrag när camps och annat ligger så här i mitten av månaden.
Ja, nu väntar en ny säsong.
