Fin morgon med barnen och Björn. Simmade, men känner mig just nu helt matt i hela kroppen, kanske lurar en förkylning. Ämnar vila en stund för att sedan arbeta lite med skrivgrejer och annat som pockar på min drömmande uppmärksamhet. Hela utmattningsgrejen går mig på nerverna. Hade doktorssamtal igår, vilket resulterade i oändliga reflektioner och efterbearbetningssamtal. Min stackars privata lekmannapsykolog plöjer så mycket övertid att låtsasdoktorsfacket snart uppmanar till strejk. Får ibland känslan av att psykologerna (som grupp) har en dold dagordning som går ut på analysatomklyvning, tänkande över tänkandets minsta lilla elektron som fastnat fel en kall dag. Jag ger ett exempel:
Doktor A - Linda varför tror du det är så att Björn inte har tagit körkort?
Förvirrad patient (vad f:n har det med saken att göra) - hum, humelihum, tja, jo, men,men, kanske seghet?! (vet med ens att jag svarat alltför elementärt)
Doktor A - Linda, kan det inte vara så att Björns handlingslöshet gällande körkortet beror på ditt kontrollbehov?
Ännu mer förvirrad patient - hum, hum, eh (tänker så det knakar, men någon kausal tankeförmåga dyker inte upp på förståelsehorisonten)
Doktor A - Kan det inte vara så att det är bekvämt för dig att skjutsa Björn för då behöver du inte oroa dig för att han skall råka ut för någon trafikolycka?
? Får totalt hjärnsläpp som övergår i uppgivenhet. - Jo, kanske (överlägger med mig själv och kommer fram till att doktor A liksom är doktor och säkert vet bättre. Har bara inte tänkt i dessa banor förut.)Beslutar mig för att förlita mig på expertisen, i.a.f. tills jag kommer hem.
Samtalsterapi och KBT framstår alltmer som en suggestiv hjärntvätt, vilken leder till omstruktureringar av den vänstra hjärnhalvan. Medvetandet, analysförmågan och logiken liksom transformeras. Nä, nu raljerar jag, det är säkert jättebra, men blir bara lite less ibland. Skönt att det är en dryg vecka tills nästa möte.
