Törstiga tomten

Kväll en oktobersöndag, dagden efter 40-års fest. Björn fixar i köket med te och smörgås. Han är på riktigt botgöringshumör."Något" överförsfriskad promenerade Björn sig genom gårdagskvällens festligheter, ett tillstånd som lätt ger en bitter eftersmak i form av vad fan har jag sagt/gjort ångest. Hämdens sötma är ljuv, för mig som den bitchiga frun, till tomten med allvarliga tal och balanssvårigheter när jag nyss berättade om och skrattande (åt inte med) diverese ordfadäser och andra prekära lägen. Naturligtvis i imperfekt form så det som är gjort är gjort. F:n vad jag njuter. Trots, eller kanske på grund av, min törstiga tomte innehöll festen många trevliga samtal, skratt och god mat, supergod mat (inte helt oväntat när det är en matkonnässör som jubilerar). Chokladrulltårtan som bjöds var "att dö för", bakad av änglahänder på kondis Sankte Per. Överkristligt gott, ett måste är att be om recept. Åt upp mig minst 1-2 kg, bättre metod än botox fast på fel ställen. Som väntat har söndagen handlat om via dolorosa/lidandets väg. En transportsträcka av: trötthet och för någon (skratt) självförvållad huvudvärk och ångest. Tova-Liisa och Ingemar är redan i säng och Svante kollar, inte helt oväntat, på tv4 sport. Jag tar nu min tröttomte och går i säng.