fredag 12 februari 2010

Minnet

Var(dag). Var dag med sin egna särart, sitt förlopp och sin rytm. Fick idag återknyta band med gamla bekantskaper, fint och underbart. Livet går sin gilla gång, dag läggs till dag, vecka till vecka och åren går. Allt förändras, men något av det som varit finns alltid kvar. Likt spår i sanden är det igenkännbart och nära, möten i dåtid och nutid. En lukt, en färg, en smak, en händelse eller ett ljud, minnet är allstädes näravarnde utanför och i kroppen. I dialogerna, värmen, kramarna, skratten och ögonblicken finns det. Jag kan känna det, kärnan, det oföränderliga, det som sätter spår, skapar intryck. Kanske, bara kanske, kan det kallas emotionellt minne. Hur som helst så var det, för egen del, väldigt trevligt att återknyta gamla band.