Klockan är 18:22 denna kalla onsdagskväll. Förberedde mig för waldorfprat med förskolepäronen, men på grund av den, minst sagt, begränsade skara åhörare som släpat sig fån stugvärmen flyttades pratet till nästa möte. Vad göra? Jo, eftersom jag likt Pavlovs hundar (behaviorismens Ivan Pavlov)är så förbannat beteendepräglad styr jag kosan mot
lilla G och planeringsbordet. Nu. Ett kompendium och några hundra bibelsidor senare känner jag en begynnande huvudvärk göra inträde. Jag jobbar 25%, vilket innebär mindre, pytteliten snuttelön. Hur kan det då komma sig att min vistelsetid på jobbet, helt frivilligt och galet, ligger på runt 3-6 timmar per dag samt lite extra tankesmedja. Ja. Jaha. Kan inte komma ifrån det. Tycker om. Har kul. Glömmer tiden. Är mörkrädd och Nu fast i lilla G?! Hjälp!
