Det är stilla nu. Efterlängtat Ingmar och Liv maraton, varmt te och klockans sakta tickande. Rummen stillar sig, vilar och samlar kraft. En kraft som brukas väl till oss sju som lever här. Om jag drömmer så drömmer jag om dessa stunder. Om jag längtar så längtar jag till stunder av tankar som kommer och går. Finstämd film, gärna vackra miljöer. Man och barn som gör sånt som glädjer dem, eller som nu sover trötta i drömmars rus efter lek och bokläsning. Jag hinner känna tacksamheten för det som är. Reflektera och hitta ord och uttryck till livet, mitt liv. Dagarna är så fyllda av intensitet att närvaron behöver tid att söka sin egen spegelbild. Så!
En kopp te. Pelles små små händer som ligger värmande runt det lilla runda ansiktet. Gunnars rytmiska andetag som just i detta nu är fria från det tunga rosslandet. Tankarnas andetag.
