Gränslös plats

Västerväg norrut, dold i skrotbilsmiljö, vid första anblicken anonym. Verkstad, övergiven lagerlokal eller husvagnside? Disneyfierad-barnkultur, eller som någon kanske skulle tänka men inte säga fulkultur. Inga förväntningar på pedagogiska efterhärmningslektioner à la suzukimetoden eller intuitiva skapandematerial.
Det är skillnad på plast och trä, boxningsträning och orientering, barnkläder med och utan tryck.
Den "upplysta" föräldern besöker denna bakgårdens bilskrotsmiljö i smyg, vid enstaka tillfälle eller kanske ofta. Men naturligtvis med en medvetenhet om miljöns uppenbara brister.
Brister som i barnens ögon blir till fantastiska möjligheter, då barnen i ordets sanna mening är gränslösa, klasslösa och normbefriade. Kanske tycker någon att barn är barn och har inte alltid rätt, men barn är barn och har inte heller alltid fel.
Så...
Vi äter våra pommes med höga decibel som ljudmatta.
Vi springer och klättrar oss svettiga.
Vi tittar på de stora väggmålade figurerna, pratar om plastfåglarna och cyklar på små cyklar tills benen värker.
Vi skrattar och hejar på andra rödkindade och snoriga små och stora.

Och skulle man fråga Gunnar så finns det ingen finare plats just i detta nu.