Tidsoptimisten i mig inledde söndagsmorgonen med att sy färdigt Waldorfdockan som skulle ges till minsta kusinen Saga. Försökte jonglera arbetsuppgifter genom att sy samtidigt som jag tittade på superpipe finalen X games, slå in paket och amma. Fick sprätta lite och klippa lite nytt, men efter någon timme låg en 20 cm luvdocka färdig som jag hoppas kommer till lycka för en liten en. Tyvärr hade den stackars födelsedagskompisen blivit sjuk så överraskningtårtan får vänta. Björn gick förbi med en, i mina ögon, märklig födelsedagspresent ( plaströr/instrument tillbehör) Eftermiddag /kväll spenderades i Obbola. Vi bjöds på fisksoppa och en makalöst god citronkladdkaka, men kvällens epicentrum blev bebiskusinerna Saga och Pelle. Saga en fysisk, verbal liten storkusin på 6 månader och filbunken Pelle. Finns bara ett ord som kan beskriva kombon, gölligt. Saga bor annars i Sveriges nordligaste stad, men tur för oss så ska Sagas pappa utbilda sig på Hjärtcentrum hela två månader så vi får mysa mer med dem.
Konstaterade också att Björns mamma och pappa nu har så många barnbarn att ett större matbord måste införskaffas. Blir varm i hjärtat när jag tänker på att jag kanske i framtiden får duka för barnbarn. Hade varit underbart med en hel drös barnbarn.
