Helt otippat har jag cyklat på spaet samtidigt som jag såg På spåret med Luuk (repris). Sanslöst skönt att åter ha förmåga att multistimulera (alltså tv samt träning, all at the same time). Måste betyda att jag liksom är på spåret/med i matchen/on line... igen!?
Nyduschad, men vänster öra luktar pus (var). Undrans vilken främmande organism som krypit in och fagocyterats av mina neutrofila granulocyter?!
Fast vid närmare eftertanke luktar det rätt ok, inte som en sommaräng men helt uthärdbart. Antar att det är samma som med egna fisar och andras fisar.
Barn och man är, i vanlig ordning, utlånade till Umeå Waldorfskola- och förskola. Jag å andra sidan har, faktiskt, funnit mig väl tillrätta i en rätt behaglig hemmarytm. Dagarna ser rätt lika ut, men roliga avbrott dyker upp då och då, t.ex. rundflyttning av fina saker hemma hos Anna och Johan (skitkul och bra träning). Känns både kul och lite märkligt att liksom återigen hoppa in i ekorrhjulet med allt vad det innebär.
Funderar lite på periodplanering för våren, men bara lite inget som tagit form i dagsläget. Längtade som fasiken till 5:an med det rika stoffet (en fröjd för en historiker) och min planerade skärgårdsresa som skulle kicka igång klassens femte skolår. Inget blir dock som man tänkt sig, men säkert bra eller kanske till och med bättre. Grekiska sånger, dramer, masker, allt jag så himla gärna ville göra. Kanske har de redan avverkat kulturepokerna, spelat ett spel och är fullmatade med kulturella impulser. Känns skrämmande, men befriande att försöka ta upp tråden och spinna vidare på det någon annan startat. En ny erfarenhet, en bra erfarenhet. Gamla möten, men nya erfarenheter står för dörren.
