En sån där bökig natt. En som inte ristar djupare spår i minnet, men som dagen efter känns i kroppen. Pelle trampar med händerna som en liten kattunge vid amning, som om hen hjälper mjölken på traven. Jag kan inte sova, men snusar sömndrucken på rundningar och valkar. Den vaga doften av sur mjölk bekommer mig inte. Morgonljus och glada röster från övervåningen. Gunnar skuttar in i vardagsrummet där jag och Pelle somnat. Tusen pussar och översvallande entusiasm. Önskar att energin skulle smitta av sig, men huvudvärken sitter som en smäck.
Barnträdgården ringer och berättar att de små kompisarna är sjuka idag. Tänker att en kombination av natur- och skolmedicin säkert kan ta oss till pulkabacken. Björn tycker det är bättre att Gunnar hälsar på honom på jobbet. Han arbetar på en jättefin barnträdgård med underbara ungar som både Gunnar och jag har lärt känna, en fin tradition då Björn kände barnen i mina gamla klasser väl.
Pelle är lika "missövd" som jag och till slut fann jag ingen annan råd än att ta en långpromenad med vagnen. Vila en stund och sen laga snabbmiddag, nudlar med ägg och tomat.
En lång och trevlig kväll väntar med skjutsningar till träningar och 50 års firande.
