Dageneftersöndag (vill undvika särskrivning och utmana skrivreglerna en smula?!)
Vaknade irritationsbakis (ett nyfunnet adjektiv...eller verb?) med en dov känsla av söndag, d.v.s. dagen före vardagen. Imorgon väntar samtal i kubik; terapi och medarbetarsamtal. Har under kvällen kontemplerat lite över den egna viljan, möjligheter och önskemål som redigt har skrivits ned i den blommiga lilla anteckningsboken. Primärval och sekundära ditos. Ett uppskattat besök under dagen fick mig att reflektera lite extra över det här med etisk- och moralisk handling i bemötande av medmänniskor, helt enkelt empati och socialförmåga (EQ)och bristen på denna. Hur avståndet mellan etiken (normativ, tillämpad och meta) och moralen (beteende som etiken lär) kan genomgå en uppslitande skilsmässa. Grundvalen för kärleksfull samvaro och verklig dialog, förmågan att känna in och känna med sin nästa. Att tänka före och prata sedan och naturligtvis be om ursäkt när pratet (eller skrattet, att skratta med är inte samma sak som att skratta åt) på något märkligt vis trängt sig före tanken.
Sänder därmed en extra tankekram till alla ER som råkat ut för medmänniskors oförmåga till just EQ.
