Gunnar kräktes i går, sent nästan natt. Hen hade dessutom jätteont i magen. Efter kräksinfernot kokas vällingflaskor, trasor och diskborste. Känns ändå som att den unkna vällingskräkslukten dröjer sig kvar.
Ett återkommande livsskav i familjelivet är undertonen av "det är bara jag som gör allt, eller iaf tvingas till någon form av domestisk arbetsledarroll", vilket vi nu försöker förebygga genom att återuppta arbetsschema. Fungerar rätt bra, men inte utan små verbala pilspetsar. Är så himla kroppstrött, slappar på golvet i små pölar vilket Pelle gillar skarpt.
