Som de vanemänniskor vi är så promenerade vi till familjecentralen för frukost, lek och småprat. Gunnar lekte, så klart, i vattenpustarna och åt tonvis med sten-snö. Väl framme skyndade jag mig att ta av alla blöta ytterkläder. Vi hejade glatt på personalen som satt samlade i köket, de hejade inte tillbaka. De åt julbord och verkade verkligen inte längta efter en glad och leksugen Gunnar.
Ok, mitt misstag. Stängt.
Klädde på en superledsen Gunnar så att svetten lackade. Tur att hen inte är långsint. Väl ute fick hen se en hel hög av den äckliga sten- snön. En halvtimme lekte vi i vätan utanför och sen var Gunnar så blöt att ytterkläderna åkte av och hen bäddades ned i vagnen. Varm välling, regnskyddstält och en timmes sovpromenad.
