Bäckenbotten?!

Det är rent åt helvete med sömnen. Lilleman äter sig igenom nätterna och jag sitter sömdrucken i sängen och stirrar med tom blick på bokhyllorna framför mig, amningsdystopi i sin renaste form. När det befriande gryningsljuset äntligen kommer så befinner sig hjärnan i ett tillstånd mellan sömn och vakenhet, ett tillstånd som omöjliggör den verkliga sömnen. Som extra "smör" på brödet så påkallar urintömningen uppmärksamhet och naturligtvis skall denna ske omedelbart eftersom den s.k. bäckenbottenmuskulaturen har packat väskan och gått/sprungit till varmare breddgrader. Naturligtvis så rekommenderas man att snarast börja träna detta upprätthållande muskelnät, fast jag anser det svårt, näst intill omöjligt, att träna något som man liksom inte har. Utgångsläget är lika med noll. Hur som heslt, skönt att gnälla av sig till någon som liksom inte "käckt" svarar att det är helt naturligt.