Söndag, vilodag

Vaknar numer med tuppen, d.v.s. runt sjusnåret och då har jag verkligen sträckt sovandet så långt det går. Hoppas att dagen blir bra. Gårdagen var lite jobbig eftersom vi bestämt oss för att göra något familjigt, vilket innebar biltur till Holmsund och besök på Tropikhuset. Tova-Liisa stajlade sig i de fina kläder hon ärvt av AH och tog på värsta solbrillorna. Allt gick som på räls, ja tills vi så att säga var på plats. Reptiler, skrikande barn, värme, hög luftfuktighet och hoppande apor från Asien gjorde mig helt matt. Efter en dryg timme släpade jag mig upp till fiket för snabba kolhydrater i form av drickbart socker, läskeblask. Paniken spred sig när sockret bara gjorde mig ännu tröttare. Tova-Liisa studsade omkring och fotade den holländska jättekaninen. Allt var upplagt för en helt vanlig, kulig och kaotisk familjetripp, men just nu orkar jag bara inte. Människan är dock så fantastisk att hon, ibland, lär av sina misstag. Dagens planer; ta det lugnt, äta och hitta ro i naturen (någon vacker plats utan höstmygg, skrikande småungar och kommersiella inslag). Björn är dessutom dödstrött eftersom han under natten botade en allergiattack med två tabletter A 25mg. Talade också med min vän, Fröken Fin, vilket gjorde att mitt humör tog ett skutt uppåt på gladskalan. Familjens tonåring har just, ja du läste rätt, vaknat och stampar med bestämda steg nedför trappen. Mittenkillen är i Åre för att delta i det årliga vattenhoppslägret och lilltjejen är med sin kompis JG och gör något som småtjejer gör. En helt vanlig söndag, trots utmattningssyndrom och sjukskrivning.

Torsdag, den konstigaste dagen i manna minne

Att leva i ett samhälle så hårt knutet till den lutherska fliten och tanken om den mervärdesgrund som arbete i sig skapar, gör att det har smugit sig in en konstig känsla hos familjen Zachrisson. När de egna idealen av det organiska arbetet där värdet i det skapande har ett egenvärde och ett bytesvärde ställs på ända genom en så "simpel" sak som sjukskrivning, ja, då blir det fenomenologisk kris och nålsögedebatt (egen formulering). Ett liv av arbete skall utvärderas genom "enkla" frågeställningar såsom; alienation, medbestämmande, livskvalité, familjen/vännerna och så klart det kapitalistiska samhällets struktur av makt och status. Familjens katarsis (Arist), en ofrånkomlig och villkorslös "rening", ett ifrågasättande av allt hittils varande. Känns helt enkelt otroligt konstigt.

Onsdag, en solig dag i augusti

Det var fyra kvinnor som gick utmed en landsväg. Var och en av kvinnorna bar ett krus med vatten på huvudet. Kruset var tungt och solen obarmhärtig. En sten låg ivägen för den ena kvinnan. Hon svor, skrek och kastade stenen långt. När så en sten låg ivägen för den andra kvinnan, stannade hon, satte ned sitt krus och började jämra sig. - Varför skall alltid stenar ligga i min väg. Den tredje kvinnan gick sakta men säkert vägen fram. Hon stannade då och då för att dricka av det svala vattnet i kruset. De stenar som låg i hennes väg blev till möjliga stopp för vila. Den fjärde kvinnan dansade vägen fram. Hon lät solen och det vackra landskapet inspirera henne och tog då och då höga skutt av glädje. Om det låg någon sten i hennes väg? Det förtäljer inte historien eftersom hon säkerligen hoppat över dem i förbifarten.

Söndag, en dag i augusti

Det regnar idag, skönt och befriande. En sån här dag är det helt legitimt att kura inne. Soliga dagar ger, tror jag, gemene man/kvinna tvångstankar typ A, d.v.s. "nu djävlar skall vi ta tillvara varenda millisekund sol för att behålla den lilla nettolön man har i börsen genom att inte boka all inclusive". Ja, att boka all inclusive är dessutom lååååångt utöver vår familjs ekonomiska ramar, så det blir mer regn = att slippa höra tjat om glass, Umé lagun, eller det allmänna -vad ska vi göra, snälla mammamammamamma något kul!? Konstigt nog så känns det som att övriga medlemmar av Homo sapiens sapiens, d.v.s. den förståndiga människan, på ett pragmatsikt och ändock livfullt sätt lyckas, sådär socialrekommendationsaktigt, införliva det pågående föräldraskapet med sinnebilden av den lyckliga människan, i mitt fall kvinnan. Vad händer om man faller utanför denna h.s.s. ram och upptäcker att man befinner sig i ingenmansland, långt utanför zonen för kvinna/moder absoluta? Jo, naturligtvis är det förklarbart och försvarbart om man kommenterar detta "fall" med att det naturligtvis är underbart att vara mamma, men att man som människa i första hand spelar på flera livsarenor, typ; yrkesliv, kärleksliv, förkovra sig mentaltliv, socialtliv, snygg och hälsosamliv... Ja, det är när denna insikt sjunker in som jag av hela mitt hjärta önskar att jag likt vårtsvinet Pumbaa och surikaten Timon kunde applicera frasen Hakuna matat (Swahili) på hela mitt livspussel.

Måndag den 10 augusti
Första dagen på vardagsåret 2009/10 och sista dagen på det gemensamma sommarlovet eftersom Björn har börjat arbeta.
"Det gör ont när knoppar brister", men det gör också förbannat ont när frukten är mogen och trillar ned. Karin Boye skriver " en gång var vår sommar en evighet lång", när då? Jo, förresten när man var typ 3 år och två månader var hmm hmm hmm (fattar inte hur man skriver bråk med datorn)delar av ens totala levnadslängd, men tyvärr så blir det ju snabbt ett minne blott. Har inte sommarledigheten och ångesten, för dess förgänglighet, alltid haft äktenskapstycke, ialla fall från 4 års ålder och framåt?
En vers som jag i mitt yrke frejdigt och lustfyllt har reciterat går så här:
Jag famnade solen i sommarens tid. Jag rustade mig för arbèt och strid. Nu möter jag modigt den mörknande höst, ty värmen och ljuset är kvar i mitt bröst. Jag säger bara - nästa höst.

Vem är du?

Jag är döden.

Övernattning med kvällsbesök av vår mysiga paddlargubbe = farfar

Björn gör upp eld i en klippskreva ned hjälp av drivved.

Skönt med mat i magen!

Det är ganska brant, Ingemar kämpar sig upp.


Vi lägger till vid branta klippor, väl förankrade med två ankare baktill och träd som håller fören stilla.

Det är underbart att få en puss av sin själsfrände.

Segling

Det har "runnit mycket vatten" under broarna i sommar; arbetssamt, svårt och kanske oundvikligt. - Hitta något som DU tycker om och som skänker sinnesfrid!? Rådet från välkomna och nödvändiga förstå sig påare. HUR DÅ? Som en skänk från ovan köpte mina gulliga svärisar denna lilla båt, IW23, för exakt 6 dagar sedan. I deras ägo har hon nyttjats väl av barn och barnbarn. För vår lillfamilj; Björn, Svante, Ingemar, Tova-Liisa och myself har denna skuta, helt otippat, skänkt glädje och välbehövlig sinnesfrid. Tänk att något så litet kan skänka så många så mycket.

Morgon, onsdag den 5 augusti.
Vår kreativa arbetshörna.

Björn läser "Grundläggande statistik", helt frivilligt, och breder ut sig i 105:an.

Tisdag den 4 augusti

Solsken och fina vindar, en perfekt dag att segla.

Måndag den 3 augusti 2009
Ersätter U2:s Sunday bloody... med monday. Dagen efter en lååååång natt i vaket tillstånd brukar, i normala fall, bli en s.k. dagen efter dag, men till familjen stora förvåning utvecklade det sig i positiv riktning. Efter inbjudan från Obbolagänget avrundades eftermiddagen med pizzafest och härligt kvällsdopp vid Vitskärsuddens badplats. Kvällen var vindstilla och sval, men med en darrande känsla av sensommar. Vattnet var härligt svalkande och stämningen toppades av den intensiva fullmånen.