En syster

Man saknar inte det man aldrig haft! Jo, det gör man visst. Besökte idag min fina kompis i Baggböle, hennes man och deras tre tjejer. Tre systrar, så poetiskt att jag blir tårögd. Något jag av hela mitt hjärta önskar att jag förärats med... alltså en syster eller en bror, helst flera. I "min" platonska idévärld ringer jag min två år äldre syster. Hon är en sån som man kan anförtro sig åt, en sån som lyssnar, en stötesten, en kamrat. Hon känner mig, alla sidor; de fina och de man helst gömmer. Hon vet hur clownen ser ut när ridån gått ner. Vår historia, allt fint och allt fult, delar vi och vår samhörighet bär vi i varje hjärtslag... Som vanligt  är mina känslor bombastiska och mina ord likaså, men syskon är bland det finaste jag vet. Därför värmde det hjärtat lite extra att se denna underbara lilla varelse som kramades och hölls av sina systrar. Extra kul att vi faktiskt "tajmat" dessa "sena" livsgåvor och nu ammade och pratade kuliga tonårsminnen. Hon med sina tre töser och jag med mina tre gossar och en liten tös.