Känner mig lite arg, besviken och sådär allmänt resonanslös. Entusiasmen infinner sig i små glimtar, men snabbt smyger sig känslan på att omgivningen fullkomligt skiter i min "rappakalja".Känner mig som ungen som snällt väntar på sin tur i godiskön, men när hen kommer fram stänger kiosken och ungen får liksom skylla sig själv. Självpepp funkar inte så bra just nu , men som någon brukar säga "pigga och glada".
Nu återgår jag till näringarna.
