En liten måndagstradition håller på att formeras i form av tokigt bebissamkväm, d.v.s träffas, fika och framförallt samtalspromenera ( vi turas om att vandra runt och prata eftersom barn (bebisar) lider av direkt hedonism). För en utomstående säkerligen helt hysteriskt, alternativt för en person som är ovan att leva med eller ta hand om barn. Simultanförmågan sätts på "hårda prov" när en kakafoni av sinnesintryck sköljer över rummet i vågor. Ett axplock från dagen:
En bebis skriker, en vuxen skriver på dator, en bebis bajsar på sig, någon äter krämbulla, en bebis kryper mot den stora golvblomman, två barn leker (betonas bör olika lekar), rotsaker skalas, telefonen ringer, en bebis skall sova, en bebis ammas, någon skriker...
Föräldraledighet är ett tufft jobb.
