Prästen

Tredje begravningen. Finaste psalmen smakar kvalmig ångest.Var inte rädd det finns ett hemligt tecken...Det finns det inte alls! Och om det finns så är det jävligt litet och skitsvårt att hitta. Det sakrala är mig egalt. Mättar ingen längtanshunger. Tänder inga mörker. Blommor, ekådrad kista och heliga resonansrum med ödesmättad akustik. Men. En helt makalös präst. Närvarande, varm och otroligt trevlig. Vi blev fb-kompisar på en gång. En tolk. Tolk mellan mig och min ilska. Ilska över en bitande känsla av gudssvek, livssvek. En stor värld av krig, svält, död, empatilöshet och kärlekstomrum. En liten värld av oro, död och sorg. Att förstå tron i skuggan av teodicéproblematiken.