Den önskade

Sommaren 2011 bestod av lyckligt illamående kantat av en molande rädsla för missfall, en oro som jag i retrospektiv konstaterar kastade långa skuggor in i gravidlyckeparadiset. Midjan försvann och barnet kvicknade, men den totala hängivelsen över livet som växte infann sig aldrig. Det välsignade tillståndet som en lång transportsträcka kantad av diverse imaginära faror. Lyckan kan aldrig tas för given. Blev underbart glad när ödets kort föll så ut att mina närmaste vänner också bar på små liv och ibland vågade jag drista tanken till att nudda vid gemensamma bebispromenader, men lika fort återgick jag till pragmatiska tankegångar av det mer dystopiska slaget. Hösten fylldes av intensivt arbete som erbjöd få stunder av orolig kontemplation. Nytt år firades och magen stod i zenit. 11 dagar in på det nya året och livet i magen bestämmer sig för att födas. Magiskt, en stund av den stora nåden, lugnet efter stormen när den varma barnakroppen för första gången ligger på mitt bröst. Doften av oändlighet, ingen rädsla, ingen oro, bara nuet. Sedan ... Sedan allt som hör 2012 till, allt det som hör mitt liv till, vårt liv. Aktiviteter, arbete, sömnbrist, stress, diskussioner, tjat, bråk, men också skratt, värme och samhörighet. Väntade på modet att ge mig hän och våga njuta av den gåva som givits oss. Efter dagens segelbåtsfix tog vi en tur ut till Vitskärsudden för bad och strandmys. Stora filten breddes ut och någonstans mellan halvslummer och vattenbrynskisning slog den ner. Insikten, vetskapen och lyckan eller som Ronjas pappa skulle sagt " jag har mitt barn". Mjuk bebisrumpa i solskenet, runda kinder med rinnande snor kanderat av vitskärssand och ett leende som fyller min kropp med den varmaste och godaste värme, omedelbar kärlek. Den efterlängtade. Jag kan ärligt tillstå att de demestiska cirklarna rubbats och irritationen gömmer sig i familjelivets skuggor likt emancipationsgastar, en följd av sömnbrist och relationellt beroende, men känslan när insikten om att den största önskan gått i uppfyllelse är obeskrivlig. Så till Er, ni önskade och älskade. You are the sunshine of my life, you are the apple of my eye.