söndag 31 juli 2016

Sommarens oändlighet

En gång var vår sommar en evighet lång, vi strövade i soldagar utan slut. En gång.

Karin Boyes dikt och minnet av oändliga sommarlov fyllda av sol, klippor, hav, dragspel och älskade släktingar och vänner. Augusti kom med längtan och vänskapspirr.

Min högsommar kröns och avslutas med födelsedag, därefter sensommar. Ogillar sensommaren som "bara" bjuder fukt, flugor och darrande ändlighetsångest.

Sen smyger den höga luften in. Känslan av ledighet dröjer sig kvar och grillen tänds om kvällen. Vi njuter i tjocktröjor och sitter uppe länge fast väckarklockan ringer tidigt.

... men än njuts dagar av ingenting och allting, vad som helst och vad vi vill.

Badar, cyklar, paddlar och utövar vår "nya" familjehobby Pokemon go. Vi packar cykelkärran full av filtar, kuddar och ungar. Jag tar på löparskorna och sen upptäcker vi stan med omnejd. Snart väntar stugfix och sen... ja sen blir vardagen lite vanligare igen med arbete och barnträdgård.