onsdag 28 januari 2015

RP15

RP15, det är vi... mina nya klasskamrater, min alldeles färska klass. Så många år av utbildning; program, kurser, fördjupningar, påbyggnader. Sinnliga, innerliga, fyrkantiga, konstnärliga, konstiga, formaliserade och helt underbara på olika sätt och vis.
Föreläsningar från morgon till kväll; kunskaper och nyfikenhet. En viss kamp med den inre och yttre orosmasken. Juridik, ett nytt områden. Befinner mig i språkspelets och förståelsens utmarker, läser sakta och tar om. Läsförståelsen behöver tid, behöver rum att landa i. Jag bygger rummen, medans många möblerar. Känner trygghet i att det brukar bli rätt fint i slutändan. En positiv sak med år som läggs till år är att jag välkomnar min lärandeprocess, min. Har så många trådar som flyger omkring; civilrätt, förvaltningsdomstol, SOU, siffror med propositioner, rättspraxis...

Slow learning och en känsla av empati för alla dom som ofta eller nästan hela tiden lever och leker i ordens periferi.