 |
Magen känns gigantisk och kommer inte riktigt till sin rätt på bild. Kläderna stramar och jag känner mig som ett mänskligt akvarium. Magen och jag trivs bäst på kvällen när vi intar framstupa sidoläge och konverserar om dagen som gått. Lilla Bus i magen svarar då med puffar, snurrar och knuffar. Tänker mycket på vem Lilla Bus är och frågar titt som tätt Björn om han också gör det, fast det gör han inte. Gunnar älskar Magen, i synnerhet naveln väcker nyfikenhet. Ringde vårdcentralen idag eftersom en kallelse till hälsoundersökning för 40 åringar letat sig ner i min brevlåda. Läste lite ångestfylld igenom informationen och kunde konstatera att provtagning och definitivt mätning av midjan passar sig bättre när Lilla Bus bärs i mina armar istället för i min kropp. Kommer få en ny tid. Positivt är att jag nu får ytterligare en variabel gemensam med flera av mina fina arbetskamrater, alltså samtal kring kolesterol, blodfetter och midjemått. Känns lite märkligt att stå med fötterna i barnafödande och medelålder, fast fint.
