Den lilla njutningens ögonblick

På kvällen avbefolkas arbetsplatsen. Det blir tyst; inget sorl, ingen kakafoni av tangentknapprande fingrar, ingen kaffemaskin, bara tystnad och egna tankar.Skönt och ibland lite ensamt. En stor portion av min vakna tid tillbringar jag mellan lasyrfärgade väggar och bakom spröjsade fönster, tillsammans med unika människor. Jag blev inte rökande, svåråtkomlig, poet i Paris, men det känns faktiskt bra ändå. Helt okej. En helt vanligt ovanlig och spännande person som lever ett helt vanligt och fantastiskt liv. En som bejakar den lilla njutningens ögonblick. Tycker om stunden när dagens värv är färdigt, klart, finito. Minuterna innan det är dags att låsa och gå hem. Att i tysthet ta på sig ytterkläderna är en lyx.