Slösappade och plötsligt dyker särartsfeministen Rigmor Robérts ansikte upp i rutan, man kan sätta kaffet i halsen för mindre. Brukar inte se på Belinda Olssons hysteriska program, Debatt, eftersom programformen framkallar allvarliga stress- och koncentrationssvårigheter hos mig. Men denna gång stod dagis på dagordningen. Utgångspunkten är Robérts och Eva Rusz uttalanden om att det är skadligt för barn att gå på dagis under två års ålder. I panelen sitter, så klart, Robért själv omgiven av ensamstående mammor, dagispersonal och jämställdhetsförespråkare. I sin "ringhörna" har Robért en person, hemma - mamman med fem barn. Naturligtvis innefattar debatten: vems perspektiv (barnets- förälderns), föräldrarna som primärpersoner, alla föräldrar gör så gott de kan utifrån sin situation, små barns behov av trygghet, socioekonomisk status i förhållande till dagisstart o.s.v. o.s.v.
Eftersom vi, jag och Björn, under våren har "kämpat" med skiftarbete, spädbarn på jobbet, sömnbrist och vuxenirritation, allt för att sträcka föräldradagarna så långt det bara går, så fick debatten mig att fundera över varför jag gör som jag gör och varför jag tycker, eller i.a.f. tror mig tycka, som jag gör.
Min tes- antites och syntes hänger liksom inte riktigt ihop. Min grundinställning är:
- alla föräldrar försöker handla så att det skall vara det bästa för just deras barn, d.v.s. föräldrar lämnar inte sina barn på dagis så tidigt som möjligt för att "bli av med dem".
- vi har olika förutsättningar och olika behov, d.v.s. det är inte alla som "kan" agera hemmaförälder.
- ett bra dagis erbjuder barnet en trygg och stimulerande miljö där barnet kan utvecklas tillsammans med andra.
- ett bra dagis erbjuder barnet en jordmån där individualiteten beaktas. Vem är du och vart är du på väg?
... men å andra sidan så är jag för en lång anknytning med hjälp av amning, samsovning och att bära det lilla barnet nära... kanske svårt att tillgodose för en 8 månaders på dagis.
Herre gud vad tycker jag egentligen? Tycker jag att det är ok att en unge under ett år börjar på dagis. Ja, visst är det det, eller tycker jag det utifrån nöden har ingen lag? Behöver en 8 månaders dagis för sin utveckling?.. och om jag tycker det varför anstränger vi (jag och Björn) oss så i.i.h. för att dra ut föräldradagarna?
Gud vad jag önskar diskutera detta i en föräldragrupp.
