Drottningens tur

Växlande molnighet och behaglig tur-värme.  Körde till Laisaliden och parkerade bilen för att sedan gå utmed Drottningleden. Här har jag skidat mången gång som barn och det känns fint att uppleva allt igen med Björn och barnen. Gunnar älskar äventyren och frågar varje morgon om vi ska upp på "flället", Pelle älskar allt som storebror gör. På varma berghällar slog vi oss ned för att dricka läskeblask och äta kex. Gunnar och Pelle hittade magiska stenar som förvandlades till telefoner, radioapparater och annan teknisk apparatur.
Våra tillsammansdagar är snart till ända och "the black box" har tjuvkollats. Avslut innebär alltid en sorts vemod, men längtet till en fin vardag med barnträdgård, arbetskompisar och träning finns också.
Björn följer "gamla" Kirunabor på instagram, såna som han känt och såna som han känner. I bilen på väg upp mot Laisan läste vi olika inlägg från en väldigt jantefri och underbar ex-kirunabo. Hen skrev "living the dream", en stämning som genomsyrade de flesta uppdateringar. En person som vi delar bergs- och naturpassionen med. Önskar innerligt att bli en sån person som lever drömmen, hur än liten den kan te sig för andra. Att återfå förmågan att se de små tingens mirakel. Idag var en sån dag, på den varma berghällen med solen som speglade topparna bakom halvslutna ögonlock.