De trasiga och limmade har ersatts med lite större, lite lättare och väldigt nya diton. Synen har blivit äldre och styrkan ändrats. Yr och obehaglig känsla att skåda världen utan akvarellstämning. Barnen har sportlov, jag och Björn tar ut kompdagar. Ledighet klär mig sorgset; svårt att finna nuet och vilan. Huvudet snurrar vidare och i tidens tomrum hinner trängda tankar i kapp. Sånt jag vill prokrastinera. Livets randighet är ett mänskligt faktum, något som vardagshedonisten i mig har svårt att acceptera.
