Funderar. När man är sjuk så har man tid att fundera på sånt som man annars inte hinner fundera på. Vardagen innehåller en hel del riktat funderande, men mindre av det fria funderandet, det mål lösa. När man är sjuk så har man tid att läsa, har läst allt möjligt, bl.a bloggar. I alla bloggar jag läst finns ett kommentarsfält, grovt generaliserat, handlar det i de flesta fall om glada tillrop, peppande kommentarer och små fina ord.
Mitt kommentarsfält är allt som oftats tomt, ett oskrivet blad. Jag försöker inte kokettera, raljera eller mana till kommentarsempati/mani. Jag vill inte lägga till med en form av tillskriven självömkan, utan funderar bara högt. Kanske hade det varit bra med en bloggläsarmållgan ibland, en som skrivit " krya", "gullig bild", "fint"... allt det där som är ytligt och gemytligt och helt fantastiskt. Ja, så får det bli, en bloggläsarmållgan som skriver alla dom där trevligheterna i smyg.
