Ännu en arbetsdag

Ännu en obetald och helt frivillig arbetsdag. Trivs med planerandet, lugnet och tystnaden. Inte för att jag har jobbiga arbetskamrater eller en hemsk familj som jag flyr från, men det är vilsamt att fördjupa sig i politisk teori och politikens grunder. Det stillar själen när jag målar konturerna till det som kommer när löven visar sin varma cinnoberröda. Nästa vecka så skall de vackra trägolven bonas och då får jag rikta mitt fokus till vår trädgård i skönt förfall.

Min vackra arbetsplats

Jobbar, men skall snart gå hem. Här råder ingen alienation, utan mitt jobb är frivilligt, intressant och mitt i semestern. Kom mig dock för att snabbkika på lite olika bloggar, ett tidsfördriv som jag liknar vid veckotidningsläsning, härligt och avslappnande. Har flyttat mina saker till Heddagården och blivit med bokhylla, en fin liten björkig sak som nästan rymmer mina ting. Otroligt nog har min nya sommarvurm kommit att tillfalla ämnesplanerna för 2011, kan liksom inte få nog. Har försökt med omflyttning av möbler, sortering av diverse ting och böcker, men inget skingrar tankarna på dessa byråkratiskt formade dokument. Har dock bestämt mig för att "go with the flow" och tillåta tankarna cirkulera. Trivs dessutom förträffligt i detta solkyssta (citrongult laserade) rum med dess tolvspröjsade fönster. Inte alla förunnnat att arbeta i så vackra lokaler.

Fy fan

Intog ryggläge och kom inte upp. Huvudvärk, illamående, bihålor som djävlas och absolut noll sommarkänsla. Mår helt enkelt inte toppenbra och skulle gärna byta kropp med vem som helst i nuläget. Försöker intala mig själv att ämnesplaner och arbetsplaner är ett lika vilsamt sommarnöje som en roman av Joyce Carol Oates . Stapplade dock in i köket där världens bästa (och totalt fotbolls-uppskapade)17-åring bjöd på kokt färskpotatis, starka korvar och kesoröra. Gott och mysigt att fånga en stund tillsammans med Svante. Därefter återgick jag till de mer basala näringarna och intog åter liggande ställning. Försöker muntra upp mig själv, men moll-mätaren verkar ha slagit på. Bär mitt gnäll, just nu, som en medalj på bröstet och frossar i min ynklighet.

Mitt liv

Hur gör människor som tar kommando över livet?
I min värld så pågår ett ständigt sökande, ibland nyfiket ivrigt och lite då och då desperat försenat. Mening och mål är mina ständiga följeslagare. För något år sedan så levde jag i den villfarelsen att åren som jag tillryggalägger här på jorden skulle göra bilden tydligare, för att tala skolspråk så skulle det centrala innehållet definieras. Liksom för att underlätta den slutgiltiga betygssättningen. Jag har nog alltid tänkt att, när jag blir vuxen då... då minsann skall jag vara styrman, skeppare och kapten på den här skutan. Måluppfyllelse liksom, thats what I´m talking about. Fast vid 35+++ så känns det mer som att jag fortfarande lånar pengar i förskott av mamma för att finansiera en ospecad resa till Korfu. Å andra sidan så har mycket av det bästa i mitt liv kommit som en överraskning, ett litet måndagspaket. Kärlek, barn, hus, stora skönhetsupplevelser och faktiskt också lycka. Kanske är det just det som är livet, att leva nyfiket och öppet. Jag känner mig dock, ibland, lite gammal för måndagspaket. Jag vill ha ett förbeställt paket.

Sommar

Nu kommer sommarvärmen till Sverige!

Ok. När?

Eller menar Aftonbladet och Expressen att Norrland per definition för gemene man faller utanför begreppet Sverige?

Jag har dock bestämt mig för att sommarvärmen är här, det handlar bara om positiv inställning.

Ska minsann på bröllop i helgen, sommarbröllop med bara ben. Jag skiter liksom blåsipporna i backarna i vad mor säger, mor är i sammanhanget synonymt med vuxenförnuftet.

I Kiruna har man knappt musöron på träden. Där kan man snacka hardcore positivism.