Våren

Dammen grävs igen så att inga små trillar i.

 Vårelden närmar sig.
Solen klär av jorden lager för lager.
Det luktar, lyser och låter.
Himlarna är höga och min sedvanliga vårångest är i antågande.
Trädgårdens vinterdvala.
Huset; hårda vindar, is, snö och vatten. Förfall och reparationer.
Bilen, grå av vägdamm och vårsmuts.
Cyklarna...
En oändlig räcka av göromål.
När vi väl har tagit tag i det som behöver tas tag i så stillas oron och förnöjsamheten infinner sig. Det är bara det där första steget; livsrummet när man vet att man borde och måste men inte riktigt kommer till skott.
I år är gårdsprojektet dessutom större än vanligt då den tonårsanpassade tomten skall metamorferas till barnland.
Sandlådan skall komma på plats. Ny studsmatta med skyddsnät införskaffas och gungor skall hängas upp. Vi, Tovaliisa och jag, drömmer om en sån där pool som man köper på Rusta. En sån vi kan plaska raklånga i när kroppen känns överhettad under juli solens glans. Men först måste vi gräva, flytta, gallra, såga, klippa, vända och så fröer. Känns spännande på ett nytt, men igenkännbart sätt, att skapa en leklustig utemiljö.

Maskar, spindlar, myror, skalbaggar... allt med många eller inga ben gillas av Gunnar.

Hittade några "gamla" bilder på bröderna och kärleken.

Pelle ler och skrattar direkt hen ser Gunnar.

Sen kan det bli lite mycket av det roliga och Pelle blir lite skeptisk.