Blev denna söndag rejält besviken, ja faktiskt besviken över en så trivial sak som julmust, när jag efter flera timmar på jobbet verkligen längtade efter att få fukta läpparna med ett glas iskall julmust. Naturligtvis gapade julmustflaskan tom efter möte med tonåringar och en trött man dagen efter balkanpunkfest. Vilket djävla I-landsproblem som hos en trött och höggravid person verkligen kan ta oanade proportioner. Att dessutom bemötas med orden - vafan du får väl skylla dig själv, varför drack du inte upp den förut?! gjorde att hormonerna svallade rätt rejält. Efter en evighetsdiskussion som där kärnpunkten blev betydligt vidare än en punkt så fick jag hålla till godo med ett glas kallt vatten. Fast vatten är ju gott.
söndag 20 november 2011
Vatten är gott, men julmust är godare
I en familj som vår så finns det många och starka viljor, numer också nästan (betoning på nästan) vuxna viljor. Vårt Pytte, som jäser i magen, blir den yngste i en barnaskara som spänner ända upp till 18 års ålder. En stor rikedom och fröjd, MEN ibland svårt eftersom äpplet inte alltid faller på behörigt avstånd från trädet. Arv och miljö i samspel, fostran och uppfostran.
