tisdag 31 maj 2016

Plugg

Körde till Sikeå för att hämta studiekompis. Fel dag!
Allt i mitt liv kretsar just nu kring rekvisit, förarbeten, överklaganden, lagtexter och juridisk vånda.
...men det är ändå ganska underbart!
Ett pussel som läggs.
Mötet med världen förändras.

söndag 29 maj 2016

Jävla skruttliv


Björn fyllde 41 år i fredags. Jag missade tyvärr firandet.
Hittar inte Gunnars sandaler.
Hittar inte stövlar och Tovaliisa åker på skolresa i morgon.
Stod i provrummet och kände mig uppblåst, mensig och irriterad. Allt jag provade såg gräsligt ut, gräsligt!
Hamnade framför tidningshyllan på Coop medans Tovaliisa handlade ditten och datten inför geologiresan. Gratisläste och kände hur det liksom kliade inifrån och ut i takt med plattmagetipsen, kom i form råden (inte hälsa utan "skönhet/smalhet")
Har en massa måsten som jag inte orkar ta tag i, fast det kommer jag göra iaf.
Firade morsdag med att sätta blommor på mammas grav. Hade velat fira med tårta och Bodenskvaller.
Småbarnen sömnvägrar och det är drivor av gräs efter blöta fötter inomhus. Jag hatar gräs. Jag är gräspollenallergiker.

Inga jätteproblem. Slutgnällt.

En sak till... glasen blir inte rena om man ställer dem med botten ned i diskmaskinen.


onsdag 25 maj 2016

Tisdag

Tisdag! Igen!
Näst äldsten kom på veckovisit från grannlandet i Väster. Alla blev, så klart, jätteglada. Gunnar och Björn bowlade med UHSK snowboard, vi andra firade med hämtpizza och chokladkaka från macken. Glammig gourmé!
Nu sover småbarnen och Tovaliisa. Björn och Ingemar kollar polisdokumentär (?!)
Jag är proppmätt och längtar efter natten.

måndag 23 maj 2016

Hata pollen


 Det kliar och rinner. Björkarnas stad, härligt vårgröna gräsmattor, livets knoppande förhoppning. Kisar genom svullna hornhinnor och med droppande näsan. Fönstret är min räddning. Ett litet problem i världen stora, men det suger att vara pollenallergiker!

söndag 22 maj 2016

Frågor till mig själv i nuet

Att beskriva sig själv just i detta nu?

Plikttrogen, känslosam, engagerad, känslig, envis, egoistisk, människa i  utmaningsbacke med ständigt hotande ensamhet .

Viktiga ytligheter i detta nu?
Vill lära mig Makasana, men det går lite trögt. Någon gång innan 50 leva i ett hus med renoverat badrum. Springa 5 k på 20 minuter.

Viktiga innerligheter i detta nu?
Att hitta förlåtet i mig själv oftare och djupare och att fånga glädjen i min fina familj och det faktum att ensamheten är långt borta.

Ideologiska viktigheter i detta nu?
Klassfrågan som kärnfråga i ett samhälle med växande polariseringar.
Av var och en efter förmåga.
Naturligtvis och alltid skolans kompensatoriska uppdrag för ett mänskligt samhälle.

Sånt som jag inte tycker om hos andra?
Dömande förnumstighet och jantelagssnack.

Sånt som jag uppskattar hos andra?
Mänsklighet, vidsynthet, öppenhet och tokigheter.

Den stora glädjen?
Insikten om att andra människor vill mig gott och att den sanna kärleken är gratis.

Den stora sorgen?
Min mammas cancer, sjukdomstid och att aldrig mera krama henne, prata med henne, höra hennes röst. Att jag skulle tagit tillvara på vår tid tillsammans på jorden mer.
Att pappas liv var så jobbigt och vår relation så trasig.

Om 20 år då?
Har en massa barnbarn, är pigg i kropp och själ. Njuter av fjäll under våren och stormande vackra hav och värmande sol höstetid.


onsdag 18 maj 2016

Att bli äldre

Jag har blivit äldre. Inifrån och ut. Insikter och förlorade utsikter. 90-talet är nu retro. Courtney Love tant på riktigt. Sovjetunionen ett minne blott.
Ytligheter.
Jag har blivit äldre.
Älskade kollegor avslutar sitt värv. Går i pension.
Jag är inte längre "ung på jobbet".
Kommer aldrig mer att bära den stora magin. I blixtar kämpa, känna döden och finna euforin. Hålla ett varmt litet knyte. Det nya livet.
Det pirrar inte längre i hoppfull längtan om att natten skall vara för evigt.

Erfarenhetspragmatism medelålderns smak.

Sett ändligheten i vitögat och gråtit i saknad och vredesmod.
Snart tillhör jag skaran av bensinstations optiker.
42 år. 42.

måndag 16 maj 2016

Söndag

Lite kylig men vacker söndagsmorgon. Vaknade av retsamheter och små krumbuktande armar och ben. Gunnar slickar Pelle på Ryggen. Pelle blir arg. Gunnar slickar lite mer. Pelle blir jättearg. Gunnar skrattslickar lite mer...
Packade lunchmatsäck och hivade kanoten på biltaket. Tur till klippön efter en, enligt Gunnar, alldeles för lång vinterväntan. Kusiner och annat släktfolk hakade på. Gunnar och Becaye lekte "miljösoldater" hoppade runt på klippor och stenar för att släpa med sig bråte och plastskräp som kantade stränderna. Pelle upptäckte ön på "egen hand". Trevligt och härligt var det. Fick mina vårliga fågelloppor på magen. Avslutade söndagskvällen med promenad till mammas grav.