NU

Jag längtar efter chokladmys i vår lilla 70-tals husvagn invid Laxfjällets fot. Jag vill inget hellre än att julpyssla hemma eller vid Annas fullbelamrade pysselbord. Jag längtar efter jullack och sunkiga rim sprungna från glöggkyssta läppar. Kärlek, värme och vänskap tillsammans med familj och nära vänner.
Snälla tomten ge mig jullov NU!

Taberas

Har funderat på det här med skolmaten. Idag hade vi waldorfare frilufstdag inne på Musköten, antar att den fria luften utgjordes av ventilationens insug/utsug samt den kalla luft som strömmade in när ungarna sprang ut och in. Som de flesta säkert vet så käkar ju all waldorftelisar korngrynssoppa eller någon annan hälsosam sädkost. Eftersom detta är ett faktum så tänkte jag och en annan påhittig kollega utöka dessa nyttobärares smaklökar med lite Estrella chips. Nio påsar och ett dussin julmustflaskor (2 liters) senare så kändes det som att vi nog skulle få till en hejdundrande smakfest. 7 minuter, 7 ynka minuter tog det för dessa intet ont anande waldorflingar att ta taberas på hela skiten. Ersätt genast skolmaten med hälsosamma chips.

Ensam

Vem kan man tro på, tro på när, tro på när det är så här...
Ja vem fan kan man tro på? Wittgenstein myntade begreppet språkspel och visst allt ter sig mer och mer likt ett spel: språkspel, sanningsspel, socialtspel, livsspel, jobbspel, relationsspel, spel för döda ting... Vem kan man ringa efter en riktigt pissig dag, en riktig bottendag helt utan grund, vem? Ingen. Vem kan man prata med? Gud. Sig själv. Djävligt introvert, stumt. Människor, människor överallt, men ändå helt ensam. Prat, prat om hur duktiga, älskade och underbara alla är, men naturligtvis med en medmänsklig förståelse för oss mindre lyckligt lottade. Människor som har koll och kontroll. Människor som inte brusar upp i onödan, alltid ser nyktert och sansat på varje situation. Människor som skriver andra på näsan med sitt sunda förnuft och normativa värderingar. Människor som kan spelets regler, beräknande inväntar de sin motståndares ,minsta felsteg. Schack-Matt.

Bra fröken

Jag är en bra fröken. Jag är en bra fröken. Jag är en bra fröken.
Jag talar tydligt, har 5 års talgestaltning under blusen.
Tycker det är väldigt konstigt att elever tror att jag lär ut om pornografiska kartor och vegetariska kartor?!
Nä, skärp er det skall ju vara populationskartor och vegetationskartor. Hållå!

Lördagsdebatt

Vissa människor blir alltid definierade av andra, typ jag. Uttalanden genom åren om mig, till mig.
Du har så dåligt självförtroende.
Du är för snäll.
Du vill styra, därför har Björn inte körkort.
Konst är inte din starka sida.
Du är "för intellektuell".
Du överdriver.
Det är Björns tur nu Linda, du har satsat på universitetet och fokuserat på dig själv.
Du och Björn är precis som mig och...
Det är för att du alltid läser in fel saker som...
mm...
Enbart ett axplock. Jag vill dock betona att jag fått tusentals underbara definitioner sagda om mig som värmt hjärta och själ, men eftersom jag tänkte skriva lite om rätten att vara flerdimensionell så väljer jag några som gnagt lite.
Naturligtvis vill jag inte avfärda dessa påståenden som osanningar eller rent av lögner, men de är EN tolkning av EN person. Jag skulle vilja förbehålla mig och alla andra rätten att själv välja den jag är. Precis, som alla människor, så är jag tusenfaldig och olika fragment av vad som är jag visas i livets alla ögonblick. Man kan faktiskt både ha bra och dåligt självförtroende. Helt enkelt utifrån om jag är trygg och tillfreds med själva situationen eller uppgiften. Däremot är jag en sådan som i många, absolut inte alla, glöm inte det, situationer strävar efter att finna mina gränser, detta oavsett om det gäller den fysiska, emotionella eller sociala sfären. Uttalanden som " jag är omtyckt av alla" tolkar jag som en spegling av en persons självbild i en viss situation, inte att samma person alltid upplever denna självkärleks eufori. Jag vill med dessa ord påminna alla definitionsivrare att världen och människorna i den blir mycket mer färgrika om man tillåter sig se hela paletten. Jag är en djävel på att undervisa, men inte alltid.

En liten sak till

Förresten...
kom att tänka på en till sak.
På jobbet kör vi verbalt sockerbantningsrace med tanke på alla stackars överviktiga diabetesbarn i USA, eller typ mest i USA.
Undrar lite vem som har kastat mina chokladbitar i den gula Aladinasken och var dessa är kastade? Jag menar, hur manisk får man bli?!

Fredagsmys

Jag är gräsänka i kväll. Björn är på hårdrocksfest med en massa män och en massa öl, musiken är viktig eftersom alla vet att män inte har något att säga varandra, ölen är viktigt för att de skall ha något att göra mellan låtarna.
Svante är, i vanlig ordning, på helgfest (utan en massa öl,är inte alls lättlurad). Ingemar hänger med Toft och Johan + en film (behövs för pojkar för att undvika den pinsamma tystnaden, det går dock lika bra med tv-spel). Tova-Liisa blev skittrött och gick och la sig. Jag har tänt all mysbelysning som detta hus kan uppbåda. JAG ÄR DROTTNING ÖVER ELEN FÖR EN KVÄLL! Jag skiter i energibantning, här ska det svullas. Är som en GI-elare på grönbete. Övervägde att ta bilen till kvantum för att köpa en sån där ful 99 kronorsstake, men besinnade mig och tände såväl julstjärnan som ljusslingan. Känner mig upplyst, mys-belyst och riktig revolutionär. Har till och med klämt två sojakorvar med sånt där skitdyrt "stoppa i korvbröd" med vitlöks -ketchup och senapsblandning, allt ackompanjerat av Idol-tv.