Tankar när man läst ännu en artikel om mitt yrkesval

Läser om ett yrke som solkas och förföljs av negationer.
Möter varje dag livsgärningar fulla av hopp, spontanitet och framtid.
Vi skolarbetare lånar framtiden, ett kort ögonblick, men ändå evighetsviktigt.
Ur en längtan att bygga ett samhälle för alla, en vilja att med kunskap skapa jämställdhet, demokrati och värden bortom monetär ackumulation.
Hon som förtrollar med kunskap. Hen som lägger armen om, lockar och ger en knuff i rätt riktning, som finns där i med och motgång. Han som med orden lyfter självkänslan och får författardrömmarna att flyga.
Jag önskar bara att stjärnstoffet i skolvardagen får ta större plats på mediebrusets arena. Inte genom 9 a eller 9 b, genom snabba fixar, utan i den verkliga skolvardagen. Mötet, omsorgen, kunskapen, hantverket, konstnärskapet. Att vara lärare.

Firande

Firade Pelle för andra gången i söndags.
Nu hos farmor och farfar vid havet. Vi cyklade de två milen från oss till Obbola. Soligt och härligt äventyr. Väl framme såg man inte röken av Gunnar och Becaye. Lek från första till sista stund. Storkusinen blev rysligt spännande i fågeldräkten, så rysligt spännande att en liten 3 åring skrikskrattade. Pelle älskar verkligen att fira sig själv och i morgon firar vi igen tillsammans med vänner.

Sovit

Vi åt lunch och pratade om livet

Jag har sovit och vaknat nu. I morgon skjutsar jag Svante och Ingemar till flyget. Innan dagis. Innan jobbet. Jag kommer lida, jag vet det.
Åt lunch med Svante och Ingemar. Sista lunchen innan resan. De är coola; packar sent och oroas inte alltför mycket av resnerver. På torsdag upptäcker dom Östasien. På torsdag hoppas jag att det inte regnar hos oss.
Cyklade till mamma tillsammans med Gunnar och Ingemar. Gunnar tycker om att städa på mormors grav. Vemodigt att se, vemodigt men fint. Önskar innerligt att mamma och pappa fick vara med och dela allt det magiska med våra barn, deras barnbarn. Det svarta stråket kommer över mig, fortfarande. En förbjuden känsla av bitterhet. Varför får vissa människor leva långa liv. Glada liv. Varför och varför inte.
På väg hemåt stannade vi vid barngraven. Vi stannar alltid vid barngraven och Gunnar frågade om alla dör när dom blir gamla och varför barnet inte fick bli gammal. Barngraven är så fin och Gunnar klappar alltid stenen, hoppas det är ok.
Sen fick jag ont i huvudet. Får det av sånt som är dovt och definitivt. Sovit och vaknat nu.

Gunnar städar och pysslar om mormors plats

3 år

Hipp hurra för Pelle 3 år den 11/9!

Aha

Sitter på ett tyst bibliotek i väntan på kvällens rektorsmiddag. Läsårets första utbildningsdag. Många möten och en sån där underbar utanför-lådan-aha-upplevelse.
En kunskapspresent som jag längtar att dela med andra.

Det geniala är ofta avskalat och enkelt.

Snart middag.

Livet

Gunnar kissade i sängen i natt. Pelle kissade i sängen i förgår och natten innan dess.
Livet just nu är sömnbrist, förvirring och glömda måsten.
... men också cykeltur in till stan, blåbärsshake, pommes och spralliga barn.

Huset fullt

Rummen är fyllda till bredden; varmt, hjärtligt, hetsigt och knakigt. Fyra vuxna, en tonåring, två små, en hund och en liten mus.
Svante och Ingemar sover ute i gårdshuset, Tovaliisa huserar i småbarnens rum och vuxna och två små delar sovrum. Kännbart knökfullt.
Kakofonin studsar mellan gamla timmerväggar.
Världen väntar och tisdag den 13:e flyger Svante och Ingemar till Hong kong för att börja sin Asienresa. Just nu jobbas och jävlas det mest med olika inställda flyg och felbokningar.