Söndag

Cykeltur för att köpa påshylla på Ersboda, äta lunch och titta på Saara Ekströms utställning Alkemi. Svenska hem var sommarstängt och Björn blev irriterad för att öppettiderna på nätet inte var sommaruppdaterade. Solregn föll och mina glasögon blev prickiga, inte bra en tröttdag som denna. Efter mycket dividerande beslutade vi oss, trots upprepade misslyckanden, för att äta lunch på Hansson & Hammar. Note to self, lär av misstagen och ät ALDRIG där igen! Smaklökarna kröp ihop.
Favvohissen, som vi kallar Darth Vader, tog oss upp till Alkemiutställningen. Väldigt barnvänlig med stora ytor och spännande bläckfiskar.
En snabbis till Eamesutställningen (som vi sett tidigare) och sen origami i pysselstudion.
En rätt vissen dag som tog sig.

Sommarens oändlighet

En gång var vår sommar en evighet lång, vi strövade i soldagar utan slut. En gång.

Karin Boyes dikt och minnet av oändliga sommarlov fyllda av sol, klippor, hav, dragspel och älskade släktingar och vänner. Augusti kom med längtan och vänskapspirr.

Min högsommar kröns och avslutas med födelsedag, därefter sensommar. Ogillar sensommaren som "bara" bjuder fukt, flugor och darrande ändlighetsångest.

Sen smyger den höga luften in. Känslan av ledighet dröjer sig kvar och grillen tänds om kvällen. Vi njuter i tjocktröjor och sitter uppe länge fast väckarklockan ringer tidigt.

... men än njuts dagar av ingenting och allting, vad som helst och vad vi vill.

Badar, cyklar, paddlar och utövar vår "nya" familjehobby Pokemon go. Vi packar cykelkärran full av filtar, kuddar och ungar. Jag tar på löparskorna och sen upptäcker vi stan med omnejd. Snart väntar stugfix och sen... ja sen blir vardagen lite vanligare igen med arbete och barnträdgård.

Sommarkväll

Högsommar övergår i sensommar. Frukten mjuknar och koppen med vinäger och diskmedel ställs fram. Den moderna skördetiden närmar sig och allt sparat springer i kapp. Lättjeglaset töms, men än väntar dagar som börjar slutar och går in i varandra utan vidare reflektion eller ansträngning.
Gunnar älskar vår trädgårdspool, badar mest hela tiden. En fisk i barnklädnad. Lillebror avvaktar, badar händerna och när kroppsvärmen visar sig som rosor på kinderna vågar sig runt runt på tå i det kalla vattnet.
Kvällar av småprat, vänner och bubbel. I går festligheter och i dag kom farmor och farfar på besök till småbarnens stora glädje.
Utanför lyser grannens lampor och jag konstaterar att mörkret smyger sig på. Gunnar sover på soffan och Björn har anslutit sig till nintendovandrarna.
Idag fyller en gammal vän år, 43 år. På torsdag är det min tur. 15 707 dagar, många dagar på jorden. Ödet, kära Nemesis.
Glimtar av livserfarenhet blossar upp och försvinner. Vill inte att det sorgsamma skall bli min resonanslåda. Vill inte att dova klanger skall ta över.
Tro ger liv, lust och kraft att förändra. Sliter mot tron. Alltid.
Vill tro att mina 15 707 dagar följs av minst lika många ljuva, underbara, känslosamma, nära och älskade dagar. Att dela dem med älskade och nära i vetskapen om att vi alla en dag skall dö, men att vi alla andra dagar skall leva.
Lika säkert som att högsommar blir sensommar och sensommar övergår i höst.
Vill tro att sensommarklibbet kompenseras av jordevärme, mogna bär och sköna havsbad.

Bara slappa

Stora soffan flyttade till stugan och lilla soffan flyttade hem igen. Hyllor på väggen, Björn och Johan köpte "ny" stereo.
Äntligen kan vi lyssna på våra vinylskivor igen!
Planen var att åka till Skellefteå för att lyssna på härlig musik, men njutningen av ny-stereon, värmen, pastan och poolen på gården blev för stor. Älskar att semestra hemmavid.
I morgon väntar ännu en slapp och förhoppningsvis härlig semesterdag. Snart väntar ytterligare stugfix och prokrastinerat plugg- och planeringsarbete.

Sommarnjutning

Paddling i Österfjärden tillsammans med Lisa, Johan och alla barnen.

 Sommarvärme och en ledighet som växer. Glömmer dagarna och vänder timmarna upp och ner.

Varma klippskrevor och ljudet av vågor.

Dagens paddling lockade Gunnar till klädbad.

Försöker "fånga" Pelle som just nu är världens snabbaste och gulligaste.

En bild

Dagen

Julihimmel och värmebölja, tröjan åkte av

Konstvejk på toppen av fjället

Bar Pelle på ryggen hela dagen, trötta ben nedför. Föll ned i ett hål och fick ont i vristen.

Gud vad vi kämpar på med målningen, men fint blir det. Min tumme sitter dock inte ens mitt i handen, den saknas.

Önskestoff

Stugprojektet fortskrider, ytterväggarna är nu matt sotsvarta. Till fönsterfoder och gavlar valde vi en ljusgrå nyans. Inomhus fyra nyanser av blått.
Vi nyper oss i armarna; denna fina, underbara, magiska plats är vår! Känslan av att vakna och somna mitt i naturens vackra. En sinnlig och ytlig flykt, men också en livsönskan. Barndomens Klippen. Nedanför älven, ovan bergstopparna och himlen. Hålet i hjärtat som minnet aldrig fyller, önskan om att vi skulle dela allt detta med mamma. Närheten till hennes älskade flugfiske. Soldyrkaren som lutat sig tillbaka i en badenbaden. Grillkvällar på verandan. Hon hade blickat mot fjällsidorna med ciggen i mungipan. Vi hade tjafsat om fimpkoppens placering. I brasans sken hade hon tjatat till sig kortspel efter kortspel. Allt sånt underbart som i nuet är önskestoff karvat ur omöjligheter.
Livet är här, livet är nu.
Vi nyper oss i armarna och älskar såsom det är och drömmer om såsom det borde vara.

Sommar

Julisolen skiner, vi badar, äter underbart god mat, målar och boar oss... Vi har semester helt enkelt.
Så kommer natten. Alla sover, men inte jag. Njuter av den underbara dunkelblå färgen i vardagsrummet. Tittar på snöklädda bergstoppar i skumljus. Tänker på allt sånt som jag inte hinner tänka på under dagtid.
I morgon väcks jag av Pelle.

Husdrömma

Drömmer tillsammans om Bamseformat badkar

Ärvt, lånat, hittat, Ikea, Coop och några ting till lyst som bränt.
Den stora vuxenheten stundar. Vi renoverar stuga, inte "bara" sånt estetiskt underbart, utan det tråkviktiga såsom: grunden, fasaden (fast den byter färg) och taket. Sen det andra, nästa skamliga projektet. Låna pengar och köpa huset, alltså det som vi kallat våra rum i nästan 16 år. För mig ofattbart att hus kostar så mycket som de gör.
Äga det egna boendet, Äga. Mitt hjärta som drömmer om förfallen hyresrätt i kulturkvarter.
Med ägande, förvaltande och förvaltandets ansvar.
Renovering på riktigt.
Stora drömmar och tajt budget.
Kök och vardagsrum byter plats. "Knarkar" fransk bistro, fasat kakel och slimmade kopparblandare.
Mindre vardagsrum med favorittapet av William Morris.
Vaxat furugolv, ockragula fönsterbågar och fasad utan färgflag. Altan i höjd med balkongdörren. Grönblått kakel i badrum... dagdrömmar med droppar av realism, kanske.

Dravlande uppdatering

Älskar fisktacos med chipotlemajonäs. Vet knappt vilken dag det är. Handlat en massa färg till stugan, lunchat på Vezzo och köpt prints på stans bästa affär, Eljest. Pannkaksmiddag för trötta småbarn, saga, gos och godaste middagen med Tovaliisa och Björn. Enda molnet på dagens semesterhimmel, Almedalen och dessa evinnerliga emotionella kvasidiskussioner drypande protektionism och rädsla. Levande historia, tjena! Tag lärdom av protektionismens historia; krig, nöd och inflation!
Kvällsmysterium med maken, en utomjordisk fiende ställer skåpet där skåpet skall stå. Nattafilm, chokladdessert och björnkaramar! Så bra som det kan vara.
I morgon en ny dag.

SEMESTER

Första semesterdagarna!
Vädergudarna bjöd regn, regn,regn. Backenfestivalen bjöd: musik, god mat och fina vänner, galen dans och fina vänner, samtal och fina vänner. Regnet blev en bisak. Sjöng allsång tillsammans med Anna och Sandra. Hoppade och flängde till Serpent Eyes. Slöt ögonen och lät musiken strömma in i kroppen. Planetariet! I minnet och på vinyl. Det är en fin sak när kulturskapande görs av såna man känner. Stort och smått. Eko och reko. Med Västerbotten i hjärtat.
Småbarnen sov hos farmor och farfar. Sovmorgon ända till 8.30, cykeltur tillsammans med Björn och sen hotellfrulle. Njutbar, slappardag med god vän. Middag i Obbola. Semestern inleds med dunder och brak.

Jagar in i ledigheten

Jagade in i ledigheten efter ett år som jag inte ens vågat tro att jag skulle klara mig igenom. Stormen har blåst och regnet piskat kevlarsjälen öm. Druckit mörkret, men förblivit osynlig. Känslan av slitvarg har varit och är påtaglig. Dagsform bitter.
Listan som jag lämnat på skrivbordet är lång och sommarens skönlitterära verk får ägnas åt skolledarskap och filosofi. Björn rusade i väg till festivalfix och jag, ja jag har ju "varit ledig" eftersom mitt jobb alltid likställs med någon form av egentid/självförverkligandetid.
Ja, jag har valt rätt och allt det där. Älskar pedagogik. Älskar att arbeta med det dyraste vårt samhälle har; barn och lärande. Älskar att min arbetsplats inrymmer vackra miljöer, vänliga, inspirerande och öppensinniga människor men känslan av att "utvilad" komma hem efter 20 sidor rutinrevidering är inte alltid smekande påtaglig.
Dagsform bitter, som sagt.

Snart semester

Skorpor på fjället!

Jobbet är sommargrönt och glada röster hörs sporadiskt här och var. Sommarledigheten närmar sig, några dagar till kanske en vecka.
I morgon smygstartar vi lite med husvagnscamping vid älven, sen Backenfestivalen, lite mer jobb och...
Klippen. Vi ska måla stugan sotsvart, dränera och vandra, paddla och njuta en massa.
Sen packas husvagnen och vi drar västerut. Hoppas på sol, äventyr, vacker natur och höjdpunkten - hälsa på våra storkillar i Norge.
Men i morgon jobblunk och camping.