söndag 30 september 2012

Stora och små

Tovaliisa 11 år
Svante 18 år
Ingemar 16 år
Var helt slut i torsdags. Långa arbetsdagar, amningsnätter och vardagligt tjafs när sex personer plus hund samsas på 100 kvadrat. Men i allt liv som bara rullar på, levs och tar plats så finns en enorm tacksamhet för att tre tillslut blev fyra. Kan bli arg, irriterad och helt indignerad i mitt föräldraskap, men bakom alla skitiga strumpor, klädhögar och länsade kylskåp finns samhörighet och tillhörighet. En familj, vår familj.
Gunnar 8 månader

lördag 22 september 2012

Morr



Vet att det kanske väcker anstöt att jämföra men...
Efter morgonens  Konflikt i P1 ser jag tydliga paralleller mellan Muhammed-filmen Innocence of Muslims och "andra" idiotiska fenomen såsom att öppna muslipaketet på detta vis.
Måste vara någon med total avsaknad av en enda gnutta pragmatism.
Mor grrr agh!

fredag 21 september 2012

Förkyld

Ett fönster


Mormor Bedas bröstsockerskål och mamma Sivs droppformade vas. Ett köksfönster hos oss.

torsdag 20 september 2012

Fortbildning

Har varit på studiebesök i landet vuxen, d.v.s. fortbildat mig. Obs! Kommer nu vara sådär jobbigt positiv och ber känsliga negativister att sluta läsa.
Helt underbart! Insikter, nya horisonter och lärdomar. Skollag, dubbla uppdrag, en skola för alla och skolledaren i ett historiskt perspektiv, några axplock från dagens fulldukade smörgåsbord. Synapserna har gått varma och kvällstankarna fylls av pedagogiska visioner (mer eller definitivt mindre genomarbetade) och drömmar.
Känner mig tacksam för alla nya kunskaper.

Ps blev så glad när jag läste www.velourmamma.se rubriken waldorfmorsa på Backen.

tisdag 18 september 2012

10 saker jag tycker om

Obs! Utan rangordning högt och lågt, samt utan personliga självklarheter såsom familj och älskade.
1. Öppenhet. Människor som anstränger sig för att förstå och tolka tillvaron med ett fritt och öppet sinne.
2. Uppmuntran, att få och att ge.
3. Readisken på Kvantum (säkert ett köptrick, men jag känner glädje i lögnen).
4. Vördnad och tacksamhet. (inte lätt när man är vuxen och i-landsskadad)
5. Tro; oavsett om det gäller Gud, kärleken, livet, reinkarnation, demokrati, jämställdhet, solidaritet eller miljö. (räds trolösheten)
6. Skönheten. I en människas olika ansiktsuttryck. I fjällens tystnad. I den sanna innerligheten. I en människas biografi. I det nyfödda barnets ögon...
7. När någon fixat sopsorteringen.
8. En spännande film eller en riktigt bra tv-serie.
9. Tågstationer. Ger en känsla av frihet och möjlighet.
10. Mörka, varma sommarkvällar.

måndag 17 september 2012

Måndagstradition

En liten måndagstradition håller på att formeras i form av tokigt bebissamkväm, d.v.s träffas, fika och framförallt samtalspromenera ( vi turas om att vandra runt och prata eftersom barn (bebisar) lider av direkt hedonism). För en utomstående säkerligen helt hysteriskt, alternativt för en person som är ovan att leva med eller ta hand om barn. Simultanförmågan sätts på "hårda prov" när  en kakafoni av sinnesintryck sköljer över rummet i vågor. Ett axplock från dagen:
En bebis skriker, en vuxen skriver på dator, en bebis bajsar på sig, någon äter krämbulla, en bebis kryper mot den stora golvblomman, två barn leker (betonas bör olika lekar), rotsaker skalas, telefonen ringer, en bebis skall sova, en bebis ammas, någon skriker...

Föräldraledighet är ett tufft jobb.

Njutbart

Har levt hela dagen med undertonen av att jag har en massa arbetsrelaterade saker att göra. Har handlat, ammat, matat, städat, ätit med denna känsla av "transportverbiserande". Ska bara... och sen...
Kände mig dessutom trött och lite håglös. Björn lagade en riktigt god borstj med pepparrotsyoghurt, vilket gav såväl rött kiss som livskrafterna åter. Kvällsträning, Klungan (instämmer med en vän som inte heller skrattade ihjäl sig) och sedan fantastiska Säkert, ett bra elixir för lite skrivbordsjobb inpå småtimmarna.

Min storkille (Björn) och min lillkille (Gunnar) ligger redan till sängs och det skall bli skönt att krypa ner i våra nytvättade lakan som doftar svagt av Grumme tvättsåpa och höstluft. Natten är dagens moder och jag njuter faktiskt till fullo dessa stunder, själv-stunder. För mig nödvändiga och oumbärliga; läsande, funderande, skrivande eller många gånger bara njutande med Kristian Kjellvander i lurarna och tankar som gör omöjligheter möjliga.

söndag 16 september 2012

Senhöst

Senhösten kommer ibland med små gåvor av hög, klar och ren luft. Sol som lyser, men inte riktigt värmer. Vi (Björn och moi) bäddade ner Gunnar i vagnen och promenerade in mot staden. Lunchade och promenerade hem. Njuter av långsamhetens lov och bejakar varats olidliga lätthet. Björn tog sedan moppen till Obbola för att sitta hamnvakt och lagom till kvällningen kom Lisa och bebis Einar på besök. Samtal om högt och lågt,  ett glas trampade druvor, kvällens träningspass, smörgås med brunost, kvällstoalett och John Blund.

fredag 14 september 2012

JA

Ja-sägande.
Jamen visst, så klart jag gör det, klockan 21.30, inga problem.
Inte något jag kommit på eller kan styra, men visst ge mig "smisk" för det, helt ok.
Ja, allt är sååå kul, spännande helt enkelt, jag oroar mig absolut inte.
Helt ok, jag lyssnar, förstår och ordnar. Jättekul, inga problem.
Ja, säkert något som helt klart är mitt fel.

Negation-koncentration.
Får jag...? Nej, orkar inte.
Kan vi...? Nej, det går inte.
Men...! Vadå men, nej har jag ju sagt.
Lovade...? Jaha, men det går inte.

Den som hittat det gyllene snittet kan ju vara vänlig och kontakta mig!

måndag 10 september 2012

En dag


Föräldraledig dag X.
07.30 ringer väckarklockan obarmhärtigt. Sovit två timmar i natt och sömnbristen gör sig ständigt påmind som en dov underton i vakenheten.
Ingemar, Tova-Liisa och Björn gör morgontoalett (vi har en pytteliten toalett att dela på) och dörren stängs efter diverse turer. Ljuvlig tystnad! Njae, förutom Gunnar vars senaste förmåga är knoghårt ansiktsnyp. Orka inte ligga kvar i sängen utan tar nyparbebisen och fixar skrädmjölsgröt. Den näst senaste förmågan är matblåsförmågan, inte heller den uppskattas. Tripp trappstolen liknar en installation med sina förhårdnade gröt och puretoppar.
Mätt och lekande bebis, tid för lite jobb. Ringer lite, läser lite och skriver lite mejl.
Vita små brödbitar med ett tjockt lager osaltat smör, därefter bad i diskhon, påklädning och promenad till Kvantum tillsammans med Lisa och Einar.
God soppa i det Munterska-Löfgrenska hemmet, eller fantastisk soppa med citronolja. Mysprat och promenad till barnträdgården. Amning och en stunds vila innan eftermiddagsruschen börjar.

söndag 9 september 2012

En seger

Haft en sån där murveldag, d.v.s. vill helst fly behövande barn och hemarbete för att i lugn och ro läsa och knappra på datorn. Fick dock slita mig från tangentbordet för att slänga ihop pasta carbonara ( familjens favorit i repris). Det ville sig riktigt väl och min kulinariska entusiasm räckte till och med till hallontårta. Visserligen med köpt botten, men ändå, kändes som en miniseger.

lördag 8 september 2012

Barnkläder version xxx

Ullen isolerar: värmer på vintern och ser till att temperaturen hålls i stången på sommaren. Björns (regeringen) fäbless för babykläder i ull är numer så stort att när vi inte är hemma så befinner vi oss på Umeås bästa (inte på något sätt kortsiktigt monetärt billigaste) barnklädes- och ullbutik, Magasin du Nord.
Det har gått så långt att affären fixat knästrumpor till mig från Solius i Järna och galltvålen har t.o.m ersatts av Solius ulltvättmedel med lavendel eftersom Björn tycker att affären luktar så gott!!!

Matlagningskurs

Jag gillar mat, gärna i tapasform, gärna med gott  surdegsbröd till. Laga vardagsmat är något jag gör, men kanske inte alltid en passionerad handling. Börjar en ny utbildning i höst (vilket känns spännande och utmanande), men som alltid infinner sig en känsla av att kasta sig ut på tusen famnars djup. Intresset för lärande, ledarskap och pedagogik kommer liksom av sig självt, ur sig självt.
Jag föredrar fackböcker om det tredelade uppdraget, Skolfs och författningsbeskrivningar av skollagens paragrafer framför matlagningskonstens teknikaliteter. Undervisning och skolutveckling ger mig liknande rysningar som en välmörad ryggbiff ingjuter i Per Morberg. Har dock bestämt mig för att tampas med min ensidighet och kompletterar numer de mer skol- och juridik inriktade fackböckerna med matkonstens grunder , så klart är ambitionen att växa in i rollen som en autodidakt mästerkock redo för stjärnor i Michelinguiden och i mina mer pragmatiska ögonblick bredda mitt dolda receptregister.  En gång per vecka ska jag under denna höst ge mig ut på "svag is" och ta mig an nya rätter med Björn som läromästare.

fredag 7 september 2012

Firade



Föräldraledig dag 5.

Firade en väns födelsedag med sushi och blåbärskaka. Gunnar blev trött efter all lek och sussade sött i en korg.


onsdag 5 september 2012

Resonanslös

Känner mig lite arg, besviken  och sådär allmänt resonanslös. Entusiasmen infinner sig i små glimtar, men snabbt smyger sig känslan på att omgivningen fullkomligt skiter i min "rappakalja".Känner mig som ungen som snällt väntar på sin tur i godiskön, men när hen kommer fram stänger kiosken och ungen får liksom skylla sig själv. Självpepp funkar inte så bra just nu , men som någon brukar säga "pigga och glada".
Nu återgår jag till näringarna.

måndag 3 september 2012

Tapet till rum

Tova-Liisa har länge önskat fix av sitt rum. Har äntligen hittat tapeten. Tillsammans av Lisa Bengtsson värmer den frusna själen.

Bäbisprat


Skrikande unge

Efter förra årets familjedag på "spa" var flaggan i topp och Tova-Liisa längtade till årets begivenhet. Planen var att konditionsträna och sedan fika och bada. Hade "laddat" lite eftersom akustiken är av den sakrala sorten medan ljudmattan inte riktigt visar samma tendenser. Tova-Liisa intog motionscykeln, Björn rörde sin lekamen på skid-spring-saken och mellansonen samt undertecknad (med bebis på ryggen) valde löpbanden. Dryga två och en halv kilometers saktmodig löpning i uppförsbacke hanns med. Gunnar såg nöjd ut och familjelivet kändes sådär la-di-da. Eftersom maskinerna väsnas och år av klassrumsliv har gjort mig aningens lomhörd så hörde jag till en början inte vrålskriket, utan såg hur svettiga Waldorf- (ja, det var som julbasaren fast på spa) mammor, pappor, mormödrar och ungar började samlas vid skid- och springsaken... och så började alla stirra på mig?! Omoraliskt att springa med bebis på ryggen? Är mina träningsbyxor genomskinliga? Vad?! Ok, fattade tillslut och gick av
löpbandet. Mitt i högen av människor låg en svettig, rödgråten och skrikande dotter, väldigt skrikande. Tog försiktigt av skor och strumpor eftersom slutsatsen av detta skrik inte kunde betyda annat än, köttigt! En hel och fin fot tittade fram; varken svullen, blå eller blodig. Ispåse och ännu mera primalskrik. Långt inne i mitt förhärdade mammahjärta flög tanken om att ungen "pjoskar" förbi, men den gömdes snabbt undan till förmån för mer omhuldande ditos. Ut bars den skrikande dottern och med skruttbilen puttrade vi mot NUS.
NUS är säkerligen bra på många saker, men sannerligen inte bra på det här med logisk logistik. Väntanpå akuten. Får av sur sköterska veta att vi inte får vara på akuten utan ska till Ålidhems akutcentral eftersom skrikande fotunge inte är akut...väntan... ännu mera väntan... ung AT-läkare konstaterar att vi måste tillbaka till NUS... väntan...röntgen... väntan...ännu mera röntgen...åter till akuten... jättelång väntan och sedan... Ska aldrig aldrig någonsin mer tänka förhärdade mammatankar. Benet (en) i foten var inte helt av, men intryckta av den dumma skid- och springmaskinen, så klart ungen hade ont och skrek. Ska samveteskompensera, men har inte kommit på hur/med vad, tips mottages gärna.